Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Tilldelning och utlysning av forskningsmedel 2016

Försäkringskassan utlyser projektbidrag för forskning inom tre av socialförsäkringens områden. Stödet till forskningsområdena omfattar 8,9 miljoner kronor under år 2016. Sista dag för ansökan var 31 augusti.

Syftet med utlysningen är att stärka såväl forskning om socialförsäkringen, som forskning med en tydlig koppling till Försäkringskassans kunskapsbehov och praktiska arbete. Syftet är också att öka nyttiggörandet av forskning inom verksamheten och skapa värde för individ och samhälle.

Årets utlysning gjordes inom tre områden: Åtgärder för att minska sjukfrånvaro (Dnr: 028530-2016), Funktionsnedsättning och delaktighet (Dnr: 028533-2016) och Ekonomiskt utsatta barnhushåll (Dnr: 028534-2016). Länk till hela utlysningen finns i listan till höger.

Projekt som tilldelats forskningsmedel

Den 9 december fattade Försäkringskassans generaldirektör beslut om att nedanstående projekt tilldelas forskningsmedel.

Inom utlysningsområdet tilldelas Anna Kiessling vid Karolinska Institutet 1 325 tkr för projektet ”Strukturerad information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i sjukintyg vid muskuloskeletal och psykisk ohälsa har potential att minska sjukfrånvaron” (dnr 070572-2016).

Populärvetenskaplig sammanfattning

Informationen i sjukintygen är central för att sjukförsäkringen ska nå rätt personer i rätt omfattning. Tydliga beskrivningar av vad som orsakar behovet av sjukskrivning är grundläggande för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgång i arbete. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd tydliggör vilka funktioner och aktiviteter som utgör grunden för sjukskrivning vid olika diagnoser. Trots detta stöd och andra insatser de senaste åren är informationen om funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar i sjukintyg fortfarande bristfällig. 

International Classification of Functioning Disability and Health (ICF) anger termer för beskrivning av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning på ett standardiserat sätt, och används av flera professioner som arbetar med att bedöma arbetsförmåga. ICF har föreslagits som en möjlighet för att förbättra informationen i sjukintygen, men det saknas stöd för läkare i hur ICF-klassificering kan användas vid utfärdanden av sjukintyg(1-3). 

Projektets övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur ICF och ICF-verktyget ICF Core Sets kan användas för att förtydliga och standardisera läkares information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i sjukintyg vid muskuloskeletal- och psykisk ohälsa.  

Projektmål:

  • Kartlägga hur information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i sjukintyg förhåller sig till ICF och till ICF Core Sets för depression och kronisk generaliserad smärta.
  • Undersöka hur sjukintygens innehåll förhåller sig till de rekommendationer som ges i Försäkringsmedicinska beslutsstöd.

Projektresultaten kan bidra till utveckling av ett nationellt stöd för strukturerad information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning vid de vanligaste sjukdomstillstånden inom sjukförsäkringen vilket är ett viktigt steg i kvalitetssäkring av sjukskrivningsprocessen. Standardiserad information enligt ICF ger vidare helt nya möjligheter till analyser av orsakerna till arbetsoförmåga.

Inom utlysningsområdet tilldelas Ulrika Järkestig Berggren vid Linnéuniversitet 2 480 tkr för projektet ”Personlig assistans och föräldraskap” (dnr 070576-2016).

Sammanfattning

Personlig assistans har visat sig innebära möjligheter till normaliserade livsvillkor avseende yrkesliv och hemmiljö för personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar. Däremot har möjligheten att utöva föräldraskap för personer med fysiska funktionsnedsättningar med beviljad personlig assistans inte stått i fokus för forskningen, trots att denna frågeställning är central i målsättningen att kunna leva som andra.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur stöd i föräldraskap som ges genom personlig assistans utformas idag och vilket ytterligare stöd som behövs för personer med omfattande fysiska funktionsnedsättningar i deras utövande av föräldraskap. Studien avser att undersöka roller, funktion och avgränsning i personlig assistans vad gäller föräldraskap, samt skillnader relaterade till genus.

Studien består av tre delstudier; den första är en dokumentstudie av slumpmässigt utvalda utredningar bland föräldrar som ansökt om personlig assistans och har barn 0-18 år, och ger kunskap om hur behov dokumenteras i Försäkringskassans utredningar.

Delstudie två är en observationsstudie av personliga assistenter som arbetar i barnfamiljer och ska ge svar på samspel, avgränsningar och rollfördelning mellan assistent och förälder.

Den tredje delstudien utgörs av intervjuer med föräldrar om deras upplevda behov av stöd i föräldraskap och med personliga assistenter om deras erfarenheter av att ge stöd relaterat till föräldraskap.

Sammantaget kommer studien att bidra med förslag till kvalitetsutveckling vad gäller utredningar angående föräldraskap och personlig assistans samt till hur ett barnperspektiv kan tydliggöras i Försäkringskassans ansvar för assistansersättningen.

Inom utlysningsområdet tilldelas Stina Fernqvist vid Uppsala universitet 1 606 tkr för projektet ”Samarbete som förutsättning och föräldraförmåga? Reflektioner, konsekvenser och utrymme för förändringsarbete rörande underhållsstöd" (dnr 070577-2016).

Sammanfattning

Projektet är en kvalitativ studie som utforskar hur lagändringen rörande underhållsstöd, som trädde i kraft 1/4 2016, kan komma att få konsekvenser för separerade föräldrar. Lagändringen innebär bland annat att underhållsstöd i praktiken är tänkt att omvandlas till underhållsbidrag då hanteringen av underhåll i praktiken ska flyttas från Försäkringskassan till föräldrarna själva, och föräldrarnas ansvar att samarbeta för barnens försörjning tillmäts större betydelse genom denna ändring. Ändringen är tänkt att förbättra de ekonomiska villkoren för barnen, men vad händer i de fall där det finns svårlösta konflikter eller en bakgrund av hot och våld föräldrarna emellan?

Projektet är specifikt inriktad på att synliggöra den eventuella förekomsten av ekonomiskt förtryck vilket kan definieras som att den ena partens ekonomiska handlingsutrymme på olika sätt inskränks av den andra parten – såväl under pågående relation som efter separation. Det kan handla om att förstöra eller exploatera partnerns materiella och ekonomiska tillgångar men också om att sabotera partnerns möjligheter att få ekonomiskt stöd från samhället. När en förälder utsätts för ekonomiskt förtryck från sin partner, nuvarande eller tidigare, drabbar sannolikt detta även barnen.

Rädda Barnen har i sina rapporter återkommande noterat att ensamstående föräldrar är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta hushåll och eftersom underhållsbidrag och underhållsstöd sannolikt är en viktig del av hushållsekonomin för dessa familjer är det angeläget att se hur denna lagändring påverkar både föräldrar och barn. Genom att belysa både föräldrarnas och handläggares perspektiv syftar projektet till att anpassa och förbättra hanteringen av dessa ärenden, vilket antas ha en positiv inverkan på tillämpningen av ett barnperspektiv. 

För ytterligare information och allmänna frågor om utlysningen kontakta:
Johan Sandberg  
johan.s.sandberg@forsakringskassan.se
010-116 32 28