Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Tilldelning och utlysning av forskningsmedel 2017

Försäkringskassan utlyser projektbidrag för forskning inom tre av socialförsäkringens områden. Stödet till forskningsområdena omfattar 8,9 miljoner kronor under år 2017. Sista dag för ansökan var 31 augusti.

Syftet med utlysningen är att stärka såväl forskning om socialförsäkringen, som forskning med en tydlig koppling till Försäkringskassans kunskapsbehov och praktiska arbete. Syftet är också att öka nyttiggörandet av forskning inom verksamheten och skapa värde för individ och samhälle.

Årets utlysning gjordes inom tre områden: Sjukfrånvaro och sjukförsäkringens administration och funktion (dnr 031200-2017), Funktionsnedsättning och socialförsäkringens administration (dnr 031202-2017) och Barn- och familjeförmåner (dnr 031204-2017)

Projekt som tilldelats forskningsmedel

Den 1 december fattade Försäkringskassans generaldirektör beslut om att nedanstående projekt tilldelas forskningsmedel.

Inom utlysningsområdet tilldelas Nina Bohm-Starke vid Karolinska institutet 123,7 tkr 2018 och 123,7 tkr 2019 för projektet ”Medicinska och socio-ekonomiska aspekter av tidig smärtexponering och utveckling av smärtsjukdomar och psykisk ohälsa senare i livet. Evidens från svensk registerdata” (dnr 052666-2017)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka huruvida kroniska smärttillstånd är förknippade med smärtexponering tidigt i livet för i) kvinnor som lider av smärta vid samlag, s.k. provocerad vestibulodyni (PVD) ii) både män och kvinnor som lider av generella smärttillstånd. Därtill har vi för avsikt att undersöka om individer med kroniska smärttillstånd i större utsträckning lider av psykisk ohälsa samt hur arbetsmarknadsutfall förhåller sig för dessa individer. Genom att sammanlänka detaljrik registerdata från bland annat Socialstyrelsen med data från Statistiska Centralbyrån kan vi i registerbaserade kohortstudier undersöka dessa samband.

Enstaka tidigare studier tyder på att prematurt födda som utsätts för smärtsamma stimuli tidigt i livet riskerar på sikt påverkad perception för smärta, neuroendokrin stress och ångest. Dessutom visar tidigare studier på ett samband mellan kroniska smärttillstånd och psykisk ohälsa, men kunskapen är fortfarande mycket begränsad. Utöver mänskligt lidande, kan kronisk smärta ha en negativ inverkan på både psykisk hälsa och arbetsmarknadsutfall. Unga kvinnor med psykisk ohälsa är den mest ökande gruppen av nya sjukskrivingar. Ökad förståelse kring kronisk smärta i allmänhet, och hos unga kvinnor i synnerhet, kan därmed vara av stort värde för såväl de drabbade individerna som samhället i stort.

Studiens bidrag är att 1) påvisa faktorer som samexisterar/förklarar förekomsten av kroniska smärttillstånd samt 2) skapa större förståelse kring hur kronisk smärta, psykisk ohälsa och arbetsmarknadsutfall förhåller sig till varandra. Vi belyser även viktiga genusaspekter av sambanden mellan smärtsjukdom, psykisk ohälsa och arbetsmarknad.

Inom utlysningsområdet tilldelas också Christian Ståhl vid Linköpings universitet 960 tkr 2018, 1009 tkr 2019 och 1000 tkr 2020 för projektet ”Socialförsäkringslitteracitet: Påverkar kunskap om och förståelse för sjukförsäkringens regelverk och processer upplevd rättvisa och möjligheten att få sjukpenning?” (dnr 052668-2017).

Populärvetenskaplig sammanfattning

För att ett sjukförsäkringssystem ska upplevas som legitimt krävs att processer för bedömning upplevs som rättvisa och begripliga. Individen har ett stort egenansvar för att driva sin egen sjukskrivningsprocess, och personer med mera utsatt social position har sämre förutsättningar att få olika typer av rehabiliteringsåtgärder och får i högre utsträckning sina ansökningar om sjukpenning nekade.

I projektet introduceras ett nytt begrepp: socialförsäkringslitteracitet. Begreppet beskriver personers förmåga att ta till sig och använda information i sina kontakter med socialförsäkringssystemet, och är besläktat med det etablerade begreppet hälsolitteracitet. I projektet antas att personers kunskaper och förmågor påverkar deras kontakter med systemet, och att en högre grad av socialförsäkringslitteracitet kan ge fördelar som kan leda till ojämlikhet.

I projektet utvecklas ett mätinstrument som testas och valideras genom en enkätstudie till sjukskrivna personer. Studien undersöker relationen mellan socialförsäkringslitteracitet och individ- och omgivningsfaktorer (t.ex. ålder, kön, utbildning, inkomst, diagnos, födelseland), sannolikheten att få sin sjukpenning beviljad eller nekad, samt upplevd rättvisa i kontakter med sjukförsäkringen. Mätinstrumentet utvecklas parallellt på svenska och engelska för att underlätta internationella jämförelser.

Studien bidrar med ett gediget utvecklat och validerat instrument som kan användas i framtida studier som undersöker tillgång till och rättssäkerhet inom socialförsäkringssystem. Begreppet socialförsäkringslitteracitet innebär ett kunskapstillskott till forskningsfältet om sjukskrivning och rehabilitering, eftersom det ger möjlighet till att analysera tendenser som identifierats i flera studier men som hittills inte har givits tillräcklig teoretisk inramning. Projektet har också praktisk betydelse där resultaten kommer att kunna användas för att utveckla sjukförsäkringssystemet ur ett jämlikhetsperspektiv.

Inom utlysningsområdet tilldelas Ida Öun vid Umeå universitet 903 tkr 2018 och 864,93 tkr 2019 för projektet ” Familjevänligt arbete – för vem?” (dnr 052665-2017).

Populärvetenskaplig sammanfattning

Svensk familjepolitik syftar till att göra det möjligt att kombinera arbete och familj och lagstiftningen ger småbarnsföräldrar en rad verktyg för att anpassa arbetet till familjens behov. Detta projekt bygger på en kvalitativ studie av möjligheter för olika grupper av föräldrar att balansera krav från arbete och familj i dagens Sverige.

Projektets syfte är att öka förståelsen kring processer kopplade till kön, klass och etnicitet när det gäller 1) småbarnsföräldrars behov, önskemål och möjligheter att nyttja familjepolitiska rättigheter som barnomsorg, deltid, föräldraledighet och vård av barn och 2) hur föräldrar upplever och hanterar stressfaktorer i arbete och familj och vilken roll de familjepolitiska förmånerna spelar.

Med utgångspunkt i ett stort antal intervjuer med individer som alla väljs strategiskt från en pågående enkätstudie, innebär projektet en unik möjlighet att med hjälp av en flermetoddesign analysera erfarenheter från grupper som ofta faller utanför forskningsområdets fokus. Denna design gör det möjligt att granska och förfina resultat från tidigare kvantitativ forskning och att utforska processer och mekanismer bakom dessa resultat.

Projektet kommer att djupare studera hur kön, klass och etnicitet i samspel med arbetsvillkor och familjesituation påverkar föräldrars strategier för att förena arbete och familj samt deras upplevelser av konflikt och stress såväl som välbefinnande.

Projektet bidrar därmed med fördjupad kunskap om de processer som kopplar familjepolitiken till de olika villkor i arbete och familj som samhällets stratifiering ger upphov till.

För ytterligare information och allmänna frågor om utlysningen kontakta:
Johan Sandberg  
johan.s.sandberg@forsakringskassan.se
010-116 32 28