Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Beviljade forskningsprojekt

För mer information om beviljade forskningsprojekt och forskningsprogram välj område:

Föräldraledighet och arbetsmarknadsutfall - betydelsen av föräldraledighetens längd och utnyttjande av tillfällig föräldrapenning för kvinnors och mäns lön och karriär

Huvudansvarig

Marie Evertsson, SOFI Stockholms universitet

Syfte

Det övergripande syftet är att ta ett helhetsgrepp på kvinnors och mäns karriärmöjligheter efter en föräldraledighet samt under, respektive efter, perioder av tillfällig föräldrapenning. Vi kommer att studera vilka konsekvenser föräldraledighetsuttag har för kvinnor och mäns inkomst- och löneutveckling på kort och längre sikt samt hur föräldraledighetslängd påverkar karriärmobiliteten. Vi kommer främst att använda data från Levnadsnivåundersökningen (se www.sofi.su.se/LNU ) samt registerdata från databasen STAR (Sverige över Tid – Aktiviteter och Relationer).

Start / beräknat slutdatum

2011/2012


Egenföretagare och förälder- Strategier för att kombinera arbetsliv och föräldraledighet

Huvudansvarig

Dominique Anxo, Ekonomihögskolan Växjö universitet

Syfte

Undersöka vilka strategier företagande föräldrar använder sig av för att kunna kombinera arbetslivet och behov av föräldraledighet

Start / beräknat slutdatum

2010/2012


Merkostnadsersättning för personer med funktionsnedsättning: Mot ökad ekonomisk jämlikhet genom lagstiftning?

Huvudansvarig

Richard Sahlin, Juridicum, Stockholms universitet

Syfte

Att klarlägga och analysera statens ansvar för att kompensera den försäkrade för ökade levnadsomkostnader p.g.a. funktionsnedsättning. Här ingår även att undersöka vilka förutsättningar rättssystemet har för att främja den handikappolitiska principen om ekonomisk jämlikhet. Det visar sig att regelverket är relativt föråldrad, otydligt formulerat och delvis motsägelsefullt. En rättslig analys av statens ansvar kommer att göras med ledning av rättsvägledande avgöranden.

Start / beräknat slutdatum

2009/2012


Papporna och motiven – den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv

Huvudansvarig

Anna-Lena Almqvist, Mälardalens högskola, Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap

Syfte

Att undersöka fördelningen av föräldraledigheten mellan svenska fäder och mödrar och motiven till denna fördelning.

Start / beräknat slutdatum

2008/2010

Publikationer

Papporna och motiven – den svenska föräldraledigheten i ett geografiskt perspektiv (396 kB)pdf öppnas i nytt fönster

Almqvist, A.-L., Sandberg, A., & Dahlgren, L. (2011). Parental Leave in Sweden. Motives, Experiences and Gender Equality amongst Parents.
Fathering, 9(2), 189-206.

Almqvist, A.-L., & Dahlgren, L. Swedish fathers’ motives for parental leave take-up on different scenes. In E. Oinonen & K. Repo (Eds.), Women, men and children in families: new openings.Tampere: Tampere University Press. Accepted 2012.


Incitament i systemet? Analys av samband mellan assistanssamordnare och hur många timmar en brukare beviljas

Huvudansvarig

Katarina Steen Carlsson, LUCHE, (Lund University Center of Health Economics) Lunds Universitet

Syfte

Att analysera bestämningsfaktorer till antalet sökta och beviljade assistanstimmar utifrån en longitudinell mikrodatabas över personer som beviljats personlig assistans under perioden 1994-2006. Syftet är att undersöka om incitament inbyggda i regelverket leder till skillnader i antal beslutsprövningar samt till skillnader i antal beviljade assistanstimmar för brukare.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2009

Slutredovisning av projektet (62 kB)pdf öppnas i nytt fönster


Boendevillkor, transfereringar och uppväxt: Sverige 1974-2003

Huvudansvarig

Sara Ström, Institutet för framtidsstudier, Stockholm

Syfte

Att studera effekterna av olika socialförsäkringar på boendevillkor och hushållssammansättning under barns uppväxt. Särskild uppmärksamhet ägnas i vilken grad transfereringar har utjämnat skillnader mellan olika grupper.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2009


En välfärdsanalys av det svenska barnbidragssystemet.

Huvudansvarig

Matthew Lindqvist, SOFI, Stockholms universitet

Syfte

Att studera välfärdseffekterna av barnbidrag samt att jämföra dessa med effekterna av alternativa system.

Publikationer

Böhlmark, Anders and Matthew J. Lindquist (2006), “Life-Cycle Variations in the Association between Current and Lifetime Income: Replication and Extension for Sweden.” Journal of Labor Economics 24(4), 879-96. 

Böhlmark, Anders and Matthew J. Lindquist (2005), “Life-Cycle Variations in the Association between Current and Lifetime Income: Country, Cohort and Gender Comparisons.” SOFI Working Paper 4:2005.

Lindquist, Matthew J. and Gabriella Sjögren Lindquist (2008), “The Dynamics of Child Poverty in Sweden,” unpublished manuscript, Department of Economics, Stockholm University.


Ekonomiskt beslutsfattande inom familjer: Utveckling av utfallsmått och test av teorier för beslut om hushållsarbete och lönearbete

Huvudansvarig

Rickard Eriksson, Nationalekonomi, Stockholms universitet

Syfte

Att studera föräldraledighets och vård av barns bestämningsfaktorer och konsekvenser, för hushållsarbete och på arbetsmarknaden, samt att testa teorier om familjers beslutsfattande utifrån förhandlingsteori.

Publikationer

Rickard Eriksson and Magnus Nermo: "Care for sick children as a proxy for gender equality in the family". Working Paper No1, 2008, SOFI, Stockholm university.


Påverkar arbetsplatsfaktorer pappors uttag av föräldraledighet?

Huvudansvarig

Magnus Bygren, Sociologiska institutionen, Stockholm

Syfte

Att analysera om och i vilken utsträckning arbetsplatsfaktorer (t.ex. arbetsplatsens storlek, könsfördelning, andel småbarnsföräldrar) påverkar nyblivna pappors uttag av föräldraledighet. Den sociala kontextens betydelse för individuella val.

Publikationer

”’Ingen annan på jobbet har ju varit pappaledig …’ Papporna, deras arbetsplatser och deras pappaledighetsuttag.” Ingår i Bygren, M., Gähler, M. och Nermo, M. (red.) Familj och arbete – vardag i förändring. SNS Förlag, Stockholm. 2004.

”Många pappalediga inspirerar.” (tills. med A.-Z. Duvander). Välfärd, 3, 2004 

”Who takes care of the children? Couples’ workplace situation and their division of parental leave.” (tills. med A.-Z. Duvander). Working Papers in Social Insurance 2005:2, Försäkringskassan.

”Parents’ Workplace Situation and Fathers’ Parental Leave Use.” Journal of Marriage and Family, 2006, vol. 68, issue 2.


Bestämningsfaktorer bakom arbetsfördelningen inom hushållet med avseende på uttaget av tillfällig föräldraledighet.

Huvudansvarig

Inga Persson, Nationalekonomiska institutionen, Lund

Syfte

Att undersöka socioekonomiska faktorers (inkomst, utbildningsnivå, ålder, sektor, etc.) för uttaget av tillfällig föräldraledighet.

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2006

Publikationer

Meyer, Anna (2007): ”Studies on the Swedish Parental Insurance”. Doktorsavhandling. Lund Economic Studies, number 140. Lund University

Meyer, Anna (2005): “Studies on the Swedish Temporary Parental Leave Insurance.” Licentiatavhandling, Department of Economics, Lund University, No. 89.


EG-rätten och den svenska socialförsäkringen - om föräldraförsäkringen när du flyttar inom unionen och om likabehandling i atypiska anställningar.

Huvudansvarig

Ann Numhauser-Henning, Juridiska fakulteten, Lunds Universitet

Syfte

Att följa tillämpningen av den nya svenska socialförsäkringslagen i förhållande till Förordningen (EEG) 1408/71 och den rättspraxis som utvecklats i EG-domstolen. Att studera arbetslivets flexibilisering i relation till socialförsäkringen.

Publikationer

Emma Holm, ”Föräldrapenningen och EU-rätten – en studie av förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EG) nr 883/2004 och svensk rätt i tillämpning”, lic.avh., 227 sidor (stencil).

A-kassa på deltid – ett ständigt problem inom arbetslöshetsförsäkringen, Working Paper från HELA-projektet 2005:3, Arbetslivsrapport 2005:19.


Pappamånadernas effekter på jämställdheten på arbetsmarknaden och i hushållsarbetet.

Huvudansvarig

Rickard Eriksson, Institutionen för social forsning, Stockholms universitet

Syfte

Att undersöka effekterna av den andra pappamånaden mot bakgrund av olika teorier om diskriminering på arbetsmarknaden och sambandet mellan arbetsmarknaden och fördelningen av hushållsarbete.

Publikationer

“Parental Leave in Sweden: The Effects of the Second Daddy Month.” SOFI Working paper 9/2005, Stockholms universitet.

“Parental leave – a Policy Evaluation of the Swedish “Daddy month” reform.” IZA Discussion Paper 1617. (tills. med G. Freibel och J Ekberg) www.iza.or


LASS-reformen i socialförsäkringen.

Huvudansvarig

Kerstin Gynnerstedt, Hälsohögskolan i Jönköping

Syfte

Att beskriva och analysera de centrala intentionerna i LASS/LSS (stöd, service och assistens till funktionshindrade) samt hur reformen hanteras i praktiken.

Publikationer

Assistansreformen i politik och förvaltning.
Bengtsson, H. och Gynnerstedt, K. (2003)
Harecpress, Malmö.


Underhållsstöd - familjepolitikens albatross?

Huvudansvarig

Antoinette Hetzler, Lunds universitet

Syfte

Analys av hur förändringar i underhållsstödet påverkar familjebyggandet.

Publikationer

Underhållsstödet - familjepolitikens albatross. 1997 års underhållsstödsreform och dess betydelse för de bidragsskyldiga föräldrarna.
Persson, M. (2002)
Bokbox Förlag,

Underhållsstödet - familjepolitikens albatross.
Hetzler, A. & Persson, M.
Ur Socialförsäkringsstämman 2001. FKF:s förlag.


Barnbidrag, underhållsstöd och vårdbidrag - är reglerna om mottagare förenliga med den nya regleringen om gemensam vårdnad, boende och umgänge?

Huvudansvarig

Eva Ryrstedt, Juridicum, Lunds universitet

Start- / beräknat slutdatum

2000 /2005

Publikationer

Familjerätt och stöd till barnfamiljer Juridisk tidskrift, 2004.

Bidrag och särboende föräldrar Juridisk tidskrift, 2004.

Kravet på konsensus – till barnets bästa? SvJT, 2003

Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer. SvJT, 2003

Joint decisions – A prerequisite or a drawback in joint parental responsibility? Australian Journal of Family Law, Vol. 17, No 2, 2003

Familjerätt och socialrätt i samverkan Juridisk tidskrift, 2002.


Kris i befolkningsfrågan? Rapport från SNS Välfärdspolitiska råd.

Huvudansvarig

Per Molander, Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Syfte

Analys av orsaker till och effekter av fallande svenska fruktsamhetstal.

Publikationer

Ny kris i befolkningsfrågan?
A Björklund, T Aronsson, L Edlund, M Palme
Välfärdspolitiska rådets rapport 2001.

 

 

Framtida inkomster från ålderspension bland utrikes födda och omfördelning mellan infödda och utrikes födda via det offentliga transfereringssystemet ur ett livscykelperspektiv

Huvudansvarig

Mårten Palme, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet och Växjö universitet

Syfte

Att analysera inkomstfördelningen hos framtida pensionärer i Sverige, med ett särskilt fokus på utrikes födda. Mikrosimuleringsprogrammet SESIM används för att analysera förväntade framtida pensionsinkomster för dagens utrikes födda uppdelat på ursprungsregion och invandringsår. Syftet är att belysa bl.a. vilka som blir framtidens fattigpensionärer och hur kostnaderna för garantipension och äldreförsörjningsstöd kommer att bli.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2009


Redistributive Performance of Pension Systems: cross-country comparison of pension systems and their impact on poverty risks for older people, in particular women.

Huvudansvarig

Thomas Lindh, Institutet för framtidsstudier,Stockholm

Syfte

Att analysera effekter av den svenska pensionsreformen genom jämförande studier med andra länder samt med ett särskilt fokus på pensionsreformers gender-effekter.
Att fördjupa vår förståelse av de förklarande faktorer som ligger bakom möjliga förändringar i fattigdomsrisker orsakade av det svenska pensionssystemet.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2009

Slutredovisning av projektet (16 kB)pdf öppnas i nytt fönster


Avgångspension och förtidspension i Sverige under 1990-talet: implikationer för pensionsbeslutet.

Huvudansvarig

Matias Eklöf, Nationalekonomi, Uppsala universitet

Syfte

Att analysera ekonomiska incitament och deras betydelse vid övergången mellan arbete och pension, dels ur individens och dels ur företagets synvinkel, med hänsyn tagen till avgångspensioner och förtidspension.

Publikationer

Eklöf & Hallberg (2006), “Estimating retirement behavior with special early retirement offers”, Working paper 2006:13, Department of Economics, Uppsala university.

Eklöf, M & D Hallberg (2004), "Private alternatives and early retirement programs," Working paper 2004:5, Department of Economics, Uppsala university.

Hallberg D (2008), “Economic fluctuations and retirement of older employees” , working paper, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2008:2.

Hallberg D (2007), ”Äldres arbetsutbud och möjligheter till sysselsättning: en kunskapsöversikt”, Departementserie, 2007, Finansdepartementet, Stockholm.


Arbetsförhållanden, hälsa, yrkeskarriär och tidigt utträde.

Huvudansvarig

Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms universitet

Syfte

Att undersöka hur arbetsförhållanden och hälsa påverkar yrkeskarriären och risken för tidigt utträde från arbetskraften och i samband med detta nyttjandet av socialförsäkringarna och andra ersättningssystem.

Publikationer

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (kommande), Arbetsmarknaden för de äldre, Finanspolitiska Rådet, Stockholm

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (kommande), “Sweden: A Viable Social Security Pension System” i Bernhard Ebbinghaus och Giuliano Bonoli (red), Governance of Supplementary Pensions in Europe

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2008), Dags för en ny arbetsskadeförsäkring, Stockholm: SNS förlag

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2008), ”Gör det lönsamt att förbättra arbetsmiljön”, Dagens Samhälle, 16 oktober, 2008

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2008), ”Dags för en ny arbetsskadeförsäkring”, Lag & Avtal nr. 10, s. 32-33

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2008) ”En förnyad arbetsskadeförsäkring” i Ojämlikhet och utanförskap, Socialförsäkringsrapport 2008:4

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2007) ”Ergänzende Sozialleistungen im Wohlfahrtsstaat: Das Beispiel Schweden”, WSI-Mitteilungen, no. 11

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2007) Ett svårlagt pussel – kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall, Rapport till ESS 2007:1, Stockholm

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2007) “Ghent System for Unemployment Insurance in Sweden”, International Labor Brief, vol. 5, no. 9

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2007) “Social and Occupational Security and Labour Market Flexibility in Sweden: The Case of Unemployment Compensation”, IZA Discussion Paper Series No. 2943

Sjögren Lindquist, G och E. Wadensjö (2006), “Demanding jobs and early retirement. Cross-cohort differences in Sweden”, mimeo

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2006), “Supplementary Compensations in the Swedish Welfare State”, Japanese Journal of Northern European Studies, no.3

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2006), “Complementary benefits in connection with loss of income and their effect on the work principle”, i J. Olofsson och M. Zavisic (red.), Routes to a more open labour market. National Institute for Working Life, Yearbook 2006, Stockholm

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2006), ”Kompletterande ersättningar vid inkomst¬bortfall och arbetslinjen”, i J. Olofsson och M. Zavisic, (red.) Vägar till en öppnare arbetsmarknad. Arbetslivsinstitutets Årsbok 2006, Stockholm

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2006), National Social Insurance – not the whole picture, Report for ESS, Expert Group on Economic Studies, 2006:5, Stockholm

Sjögren Lindquist, G. och E. Wadensjö (2005), Inte bara socialförsäkringar. Kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall, Rapport till ESS 2005:2, Stockholm


Civis economicus? Omläggningen av pensionssystemet och människors handlingsstrategier i spänningsfältet mellan rationellt handlande och social välfärd.

Huvudansvarig

Christina Garsten, socialantropologi, SCORE, Stockholms universitet

Syfte

Att, med utgångspunkt från premiepensionen, undersöka frågeställningar och utmaningar kring begrepp som individuellt ansvar och risktagande; att undersöka föreställningar om rationellt ekonomiskt handlande.

Start- / beräknat slutdatum

2005 / 2008


Interaktion mellan utbildning och socialförsäkring: nya möjligheter i och med den åldrande befolkningen.

Huvudansvarig

Nils Gottfries, Nationalekonomi, Uppsala universitet

Syfte

Att undersöka vad den åldrande befolkningen innebär dels för socialförsäkringarna, dels för arbetskraftens humankapital.

Start- / beräknat slutdatum

2005 / 2007

Publikationer

Zamac, Jovan (2007): ”Education, pension, and demography”. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet, Economic Studies 100.
Zamac, Jovan (2007: ”Pension design when fertility fluctuates: the role of capital mobility and education”. Journal of Public Economics, vol. 91.


Ojämlikhet, omfördelning och socialförsäkringar. Analysen tillämpas på det svenska pensionssystemet.

Huvudansvarig

Fredrik Andersson, Nationalekonomiska institutionen, Lunds Universitet

Syfte

Att studera hur den omfördelande effekten av pensionssystem kan mätas, att studera de fördelningsmässiga effekterna av pensionsrätt för studier samt att studera socialförsäkringen kontra privata alternativ när möjligheterna att särskilja mellan låg- och högriskgrupper ökar.

Start- / beräknat slutdatum

2003 / 2006


Internationell forskningsöversikt av samspelet mellan allmänna och privata pensioner 1976 -2001.

Huvudansvarig

Lars Harrysson, Socialhögskolan, Lund

Syfte

Att genomföra en systematisk forskningsöversikt kring samspelet mellan allmänna och privata pensioner, med tonvikt på tiden efter 1990.

Publikationer

Pension reform in New Zealand and Sweden – A comparative analysis of path dependent reform processes
Nordisk försäkringstidskrift, 2004 ( tills. m M. O’Brien).

Equality and pension reform in Sweden
Meddelande från Socialhögskolan 2003:4, Lund.


Att värdera effekter av förändringar av socialförsäkringar.

Huvudansvarig

Mårten Palme, Ekonomisk statistik, Handelshögskolan

Syfte

Att utveckla metoder för välfärdsanalys av reformer i pensionssystemet och inom andra inkomsttrygghetssystem.

Start- / beräknat slutdatum

2002 /2005


Ursprung och pension i förtid - andelar och förlopp

Huvudansvarig

Björn Gustafsson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs Universitet

Start- / beräknat slutdatum

2000 / 2006

Publikationer

Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten.
Gustafsson, B. och Österberg, T Ingår i SOU 2004:21

Österberg Torun, (2005) “Ursprungsland och förtidspension” i Försäkringskassan Analyserar 2005:2. I Gemenskapen rapport från forskarseminarium i Umeå 26-27 januari 2005, Dangårds Grafiska AB Ödeshög.

Österberg, Torun och Gustafsson, Björn (2006) ”Disability Pensions among Immigrants in Sweden”, Social Science & Medicine, 63, 805 – 816.


Åldersstrukturens återverkan på sparande, förmögenhet och pensionssystem

Huvudansvarig

T Lindh, nationalekonomi, Uppsala

Publikationer

Portfolio Allocation over the Life Cycle: Evidence from Swedish Houshold Data.
Andersson, B. (2001)
Working Paper 2001:4, Dept of Economics, Uppsala University.

Simulating the Future Pension Wealth and Retirement Saving in Sweden
Institutet för framtidsstudier, 2005:6.
av Anna Röstberg, Björn Andersson och Thomas Lindh;
Finns nedladdningsbar på

http://www.framtidsstudier.se/aktuellt/2005.6.pdfpdf


Interdependence in the Retirement Decisions of Spouses

Huvudansvarig

A Tasiran, nationalekonomi, Göteborg


Förtidspension - yrke, arbetsmarknad och sociala situation

Publikationer

Förtidspensionärer i ett tioårsperspektiv. En jämförelse av de nya förtidspensionärerna 1988, 1993 och 1998.
Höög, J och Stattin,
i Arbete och Hälsa nr 2001:1

Die Wahrscheinlichkeit der Erwerbtätigkeit älterer Arbeitnehmer bis zum Errichen des Rentanalters in Arbeit über 45.
Kilbom, Å, Westerhom, P., Stattin, M., Wikman, A.
i Schriftenreihe der Bundesanstalt für Arbeitsschutz und Arbeitsmedizin, 2001.

Early retirement in Sweden 1988-1998 - the case of disability pensioners.
Höög, J., Stattin, M., 2002.

 

Påverkas uttaget av ersättning från sjukförsäkringen av kollektivavtalade sjuktillägg?

Huvudansvarig

Gabriella Sjögren Lindquist

Syfte

Ekonomiska incitament och Försäkringskassan som grindvakt
Under de senaste åren har det genomförts stora förändringar av den allmänna sjukförsäkringen för att minska antalet sjukskrivningar och öka arbetsutbudet. Ersättningen från socialförsäkringen är oftast inte den enda ersättningen för den som är frånvarande p.g.a. sjukdom. Den totala ersättningen kan ses som en ersättningstriangel där basen i triangeln utgörs av socialförsäkringen. Den byggs sedan på med dels avtalsbestämda ersättningar, dels andra privata försäkringar. Syftet med detta projekt är att undersöka om de avtalsförsäkringar som kompletterar sjukförsäkringen påverkar utbetalningarna från den allmänna sjukförsäkringen. Fokus är dels hur ekonomiska incitament i avtalsförsäkringarna påverkar individens benägenhet att ansöka om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen, dels Försäkringskassans roll som kontroll- och beslutsfattande organ.

Start/ beräknat slutdatum

20120101-20131231


Arbetsliv, sjukskrivning och hälsa för människor med hjärtsvikt

Huvudansvarig

Lena Nordgren, akademin för hälsa vård och välfärd, Mälardalens högskola

Syfte

Att erhålla kunskap om relationen mellan arbetsliv, sjukskrivning rehabilitering och hälsa för personer med hjärtsvikt

Start / beräknat slutdatum

2011/2012


Att vara på jobbet och att komma tillbaka till jobbet

Huvudansvarig

Kristina Holmgren, enheten för socialmedicin, Göteborgs universitet

Syfte

Att undersöka om kombinationen av arbetsrelaterade och individuella faktorer påverkar möjligheten att vara i arbete och att återgå i arbete, och att undersöka om arbetsplatsbaserade åtgärder underlättar återgång. Det är data från den longitudinella studien Hälsoresursprojektet, med start 2008, som utgör basen för studierna. Avsikten är att följa en generell population och en kohort med nyligen sjukskrivna i Västra Götaland. En uppföljande datainsamling genomfördes hösten 2009.


Hjälper tidiga insatser vid sjukskrivning och för vem?

Huvudansvarig:

Per Johansson, IFAU, Uppsala universitet

Syfte:

En återkommande fråga de senaste 20 åren är hur samhället bäst kan förebygga långvarig sjukfrånvaro. Huvuddelen av de studier av effekter av rehabiliteringsinsatser som genomförts lider av selektionsproblem. Syftet med denna studie är att undersöka tidiga insatser i ett randomiserat experiment och undersöka om tidiga insatser påverkar sjukskrivningstiden och om det finns skillnader i effekter mellan olika typer av individer, t.ex. med avseende på arbetsmiljö, attityder och normer, m.m.

Start / beräknat slutdatum

2009 / 2012


Försäkringsmedicinskt beslutsstöd i teori och praktik

Huvudansvarig

Gunnel Hensing, socialmedicin, Göteborgs universitet

Syfte

Att i ett tidigt skede undersöka hur standardiserade riktlinjer (försäkringsmedicinskt beslutsstöd) etableras och implementeras i medicinsk praktik, att följa och undersöka hur universella standarder möter och strukturerar lokal praktik och rationalitet samt att utforska hur läkare och handläggare uppfattar beslutsstödet och dess roll i den försäkringsmedicinska verksamheten.

Start /beräknat slutdatum

2009 / 2011


Aktivitetsersättning; rättighet eller förhandlingsbar förmån? – när arbetsoförmågan saknar synbar orsak

Huvudansvarig

Tapio Salonen, IVOSA, Växjö universitet

Syfte

Att belysa interaktionen i mötet mellan system och individ, i de fall då den försäkrade är en ung person vars arbetsoförmåga grundas i en symptombaserad diagnos. Att skapa kunskap om processen som omgärdar aktivitetsersättning som förmånsslag.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2010


Den svenska sjukfrånvaron – problemdefiniering och policyförändring

Huvudansvarig

Björn Johnson, Hälsa och samhälle, Malmö högskola

Syfte

Att studera hur sjukfrånvaron uppfattas som samhällsproblem, hur dessa uppfattningar förändras under de senaste två decennierna och vilka konsekvenser detta fått i policyhänseende.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2009


IFC-klassificering av patienter med smärta i nacke och ländrygg – bedömning av rehabiliteringsbehov och arbetsförmåga med ett genusperspektiv

Huvudansvarig

Christina Ahlgren, Samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet

Syfte

Att studera om IFC-klassificering är ett användbart och genuskänsligt instrument vid bedömning av rehabiliteringsbehov och arbetsförmåga hos patienter med smärta i nacke och ländrygg.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2011


Rättsliga hinder och möjligheter vid arbetsgivarsamverkan i rehabiliteringssituationer

Huvudansvarig

Lotta Vahlne Westerhäll, Juridik, Göteborgs universitet

Syfte

Att kartlägga och analysera arbetsgivarens rehabiliteringsansvar men också att undersöka om rättssystemet fungerar som hinder eller möjlighet för arbetsgivare att samarbeta i en arbetslivsinriktad rehabiliteringssituation. En rättlig analys som undersöker om det finns materiella kollisioner mellan lagarna på området.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2010


Hur påverkar regler om rehabilitering arbetstagares anställningstrygghet? – En analys av samspelet mellan arbetsrätten och reglerna om rehabilitering vid uppsägning och omplacering.

Huvudansvarig

Annamaria Westregård, Institutionen för handelsrätt, Lunds universitet

Syfte

Arbetsrättsliga begrepp som omplacering och saklig grund för uppsägning hade tidigare ett klart och fixerat innehåll, men genom införandet av rehabiliteringsreglerna har rättsläget blivit oklart. Syftet är att analysera samspelet mellan de civilrättsliga arbetsrättsreglerna och de förvaltningsrättsliga reglerna om rehabilitering och undersöka vilka konsekvenser rehabiliteringsreglerna fått för anställningstryggheten.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2010


Sjukskrivningar och sociala interaktioner – normbildningens betydelse för individens sjukfrånvaro

Huvudansvarig

Lars Hultkrantz, ESI, Örebro universitet

Syfte

Att undersöka normers betydelse för sjukfrånvaron genom att studera hur sjukfrånvaro hos kollegor och personer i den geografiska närheten påverkar individens sjukfrånvaro. Syftet är också att skatta hur lätt (svårt) det är att styra över systemet från hög till låg sjukfrånvaro (att skatta övergångssannolikheter mellan olika jämvikter).

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2009


Socioekonomiska förändringar vid svåra sjukdomar: exemplet stroke.

Huvudansvarig

Sven Trygged, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Syfte

Att undersöka förändringar avseende arbets- och försörjningsmönster hos strokepatienter i förvärvsaktiva åldrar.

Publikationer

Trygged, Hedlund och Kåreholt, ’Sociala konsekvenser av sjukdom - exemplet stroke’, Socialmedicinsk tidskrift 4/2013.


Hur kan regionala skillnader i attityder till sjukskrivning och sjukskrivningsutfall förklaras utifrån krav och beslutsutrymme i arbetet, ansträngning och belöning i arbetet samt utifrån yrkes- och arbetsplatsinlåsning?

Huvudansvarig

Anders Knutsson, Hälsovetenskap, Mitthögskolan

Syfte

Att studera de regionala skillnaderna i sjukfrånvaro med utgångspunkt i faktorer i det omgivande samhället.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2008


Empiriska studier av asymmetrisk information i tandvårdsförsäkringen: konsekvenser för incitament och effektivitet

Huvudansvarig

Erik Grönqvist, Handelshögskolan, ekonomiska institutionen, Stockholm:

Syfte

Att med hjälp av empiriska studier fördjupa förståelsen av företeelser inom försäkring som ”moral hazard” och ”adverse selection” med hjälp av data från Folktandvården i Kalmar län.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2009


Sjukpenningförsäkringen och sociala normer. Interaktionen mellan formella och informella regler ur ett välfärdsstatsperspektiv.

Huvudansvarig

Fredrik Andersson, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet:

Syfte

Att utveckla ett teoretiskt ramverk i form av en ekonomisk modell för att förstå och analysera interaktionen mellan sjukpenningförsäkringen och sociala normer. Sjukpenningförsäkringen och dess effekter analyseras på ett sätt som beaktar sociala normers funktionssätt.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2008


Sjukfrånvaro: mönster, marginalisering och kontext

Huvudansvarig

Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet

Syfte

Att studera om sjukfrånvaromönstret har förändrats i samband med ökningen av sjukfrånvaro från 1997. Vidare är syftet att studera konsekvenserna av sjukfrånvaro för människors levnadsvillkor samt att studera hur individers risk för sjukfrånvaro och möjlighet att återgå i arbete påverkas av omgivningsfaktorer.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2008


När sjukintyget inte är nog – om den villkorade rätten till sjukpenning.

Huvudansvarig

Gunnar Olofsson, sociologi, Växjö universitet:

Syfte

Att undersöka hur sjukskrivningsprocessen formas i samspelet mellan läkares sjukskrivningspraxis, handläggning och försäkringsläkares kontrolluppgift.

Publikationer

Hultgren, P. 2009. När Försäkringskassan sätter stopp – en aktstudie över ärenden som får negativa beslut. Växjö universitet.

Hultgren, P. 2007. Sjukskrivningspraxis på vårdcentralen. Licentiatavhandling, Växjö universitet.

Hultgren, P.,  M. Barmark 2008. ”Sjukdom och ohälsa vid sjukförsäkringens gränser” Socialmedicinsk tidskrift nr 5/2008


En europeisk sjukförsäkring? Den svenska allmänhetens inställning till olika modeller och faktiska system för sjukförsäkring i Europa.

Huvudansvarig

Nina Granqvist, CEFOS, Göteborgs universitet:

Syfte

Att jämföra europeiska sjukförsäkringssystem och olika socialpolitiska modeller för sjukförsäkringen. Projektet aktualiserar frågan om vi på sikt kommer att gå mot ett enhetligt socialförsäkringssystem i Europa.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2008


Läkares kunskaper om sjukskrivning.

Huvudansvarig

Kristina Alexandersson, KI, personskadeprevention

Syfte

Att få ökad kunskap om läkares nuvarande färdigheter och kunskaper när det gäller sjukskrivning, om problem de har vid hanteringen av dessa ärenden och om samverkan med Försäkringskassan.

Publikation (20 kB)pdf öppnas i nytt fönster

Triggers / utlösande faktorer vid sjukskrivning (TUFS) – en studie av faktorer i och utanför arbetslivet som påverkar risken för sjukfrånvaro med en ny epidemiologisk metodik för att identifiera och kvantifiera individsamband.

Huvudansvarig

Johan Hallqvist, KI, Folkhälsovetenskap

Start- / beräknat slutdatum

2005 / 2006


En europeisk sjukförsäkring? Den svenska allmänhetens inställning till olika modeller och faktiska system för sjukförsäkring i Europa.

Huvudansvarig

Nina Granqvist, CEFOS, Göteborgs universitet

Syfte

Att jämföra europeiska sjukförsäkringssystem och olika socialpolitiska modeller för sjukförsäkringen. Projektet aktualiserar frågan om vi på sikt kommer att gå mot ett enhetligt socialförsäkringssystem i Europa.

Start- / beräknat slutdatum

2005 / 2006


”Det korrekta beslutet” och ”det goda beslutet”. Arbetslivsinriktad rehabilitering i ett rättssäkerhets- och samverkansperspektiv.

Huvudansvarig

Lotta Vahlne Westerhäll, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet

Syfte

Att undersöka ett antal beslutsärenden rörande frågan om samordnad rehabilitering ur ett rättsligt perspektiv.

Start- / beräknat slutdatum

2005 / 2008


Ohälsa och tidigt arbetsmarknadsutträde. Invandrarna i det svenska socialförsäkringssystemet.

Huvudansvarig

Tommy Bengtsson, Ekonomisk historiska institutionen, Lund

Syfte

Att:

  1. utifrån ett livscykelperspektiv studera varför skillnaderna i sjukersättning och förtidspensioneringar mellan invandrare och svenskar, liksom mellan olika invandrargruppen, är så stora och
  2.  varför ohälsan ökat under senare år samt
  3. analysera orsakerna till den högre dödligheten hos utlandsfödda.

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2007


Hemmastress och arbetspress - hur påverkas kvinnors psykiska hälsa?

Huvudansvarig

Gunnel Hensing, Socialmedicin, Göteborg

Syfte

Att undersöka sambanden mellan kvinnors uppgifter i hem och familj och i arbetslivet och förekomsten av psykisk ohälsa, alkoholkonsumtion och alkoholproblem.

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2007

Publikationer

· Staland Nyman C, Alexanderson K, Hensing G: ”Associations between strain in domestic work and self-rated health – a study of employed Swedish women”
· Staland Nyman C, Alexanderson K, Hensing G: ”Is there an association between strain in domestic work and sickness absence – A study of employed women in Sweden”

Båda dessa artiklar kommer att ingå i en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet 2008.


Arbetsskadeförsäkringen och det postindustriella arbetslivets utmaningar. Psykosocialt betingade arbetsskador som politisk fråga och byråkratisk praktik.

Huvudansvarig

Gunilla Petersson. Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings Universitet.

Start- / beräknat slutdatum

2003 / 2007


Varför är kvinnor långtidssjukskrivna i högre omfattning än män: en analys av sjukfrånvaron i Sverige under 1990-talet.


Publikationer

Andrén, D. (2007), ”Long-term absenteeism due to sickness in Sweden. How long does it take and what happens after?”, Forthcoming, European Journal of Health Economics 8, 41-50.

Andrén, D., ”Exits from the Swedish labor market due to disability”, Population Research & Policy Review, Volume 27, no. 2 (April, 2008).

Forthcomings
Andrén, D. and E. Palmer, “The Effect of Sickness on Earnings in Sweden”, Economic Issues, October 2007.

Work in progress (opublicerade dokument)
Andrén, Daniela och Edward Palmer (2003), A regional analysis of sickness in Sweden, 1999-2001. 32 sidor. Uppsats presenterad på SOFI- seminarium, januari 2003.

Andrén, Daniela, Thomas Andrén och Edward Palmer (2003), Beskrivning av regional sjukskrivningslängd 1999 – 2001. 42 sidor. Uppsatsen har använts som arbetsdokument på RFV.

Andrén, Daniela och Thomas Andrén (2003), En beskrivning av regional sjukskrivningslängd efter diagnos 1999 – 2001.

Andrén, Daniela och Thomas Andrén (2003), Work and health: Working conditions, job requirements, individual habits, and sickness risk. Poster. World Congress iHEA 2003, San Francisco, juni 2003.

Andrén, Daniela och Edward Palmer (2004), Deltidssjukskrivning och sjukfallslängd, 39 sidor. Uppsats presenterad på seminarium vid Nationalekonomiska institutionen, Umeå Universitet och FIEF Stockholm, VT 2004. Uppsatsen har använts som arbetsdokument på RFV.

Andrén, Daniela och Edward Palmer (2005), Är effekten av deltidssjukskrivning samma för korta och långa sjukfall? En durationsanalys av sjukskrivning i Sverige 1999-2001. 42 sidor. Uppsatsen har använts som arbetsdokument på RFV.

Andrén, Daniela (2006), Part-time sick leave in Sweden. 29 sidor.


Arbete, sjukdom och yrkesinriktad rehabilitering, 2001-2002.


Organisatoriska, kulturella och sociodemografiska orsaker till lokala skillnader i sjukfrånvaro hos kommunanställda.


Regionala skillnader i psykiatrisk sjukfrånvaro och förtidspension – artefakt eller realitet? En epidemiologisk studie av Norges ostkust och Sveriges västkust.

Huvudansvarig

Gunnel Hensing, Socialmedicin, Göteborgs universitet

Syfte

Att öka kunskapen om regionala skillnader i sjukskrivningar genom jämförelser mellan länder.

Publikationer

Andersson, Lena: “Regional differences in disability pension and sickness absence with psychiatric diagnoses in Sweden and Norway 1980-2000. - The influence of demography and access to psychiatric health care”. 2006.
Avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Institution för Medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/Socialmedicin.

Andersson L, Staland Nyman C, Spak F, Hensing G. Incidence of disability pensions with psychiatric disorders in Sweden. A  population-based study 1980-1998.  WORK, 2006, 26 (4), 343-353

Andersson L, Brage S, Hensing G. Regional differences in disability pension with psychiatric diagnosis in Norway 1988-2000.  Nordic J Psychiatry, 2006; 60 (4):255-62

Andersson L, Wiles N, Lewis G, Brage S, Hensing G, Can access  to psychiatric health care explain regional differences in disability pension with psychiatric disorders? Submitted to Social Psychiatry and Social Epidemiology

Hensing G, Andersson L, Brage S.  Increase in sickness absence with psychiatric diagnosis in Norway. A general population-based epidemiologic study o gage, gender and regional distrubution. BMC Medicine, 2006, Aug 22, 4:19


Bidrar tillämpningen av socialförsäkringen (förtidspension) till marginalisering av utsatta grupper?

Huvudansvarig

Kerstin Ekberg, Institutet för hälsa och miljö, Linköpings universitet

Syfte

Att jämföra personer som fått avslag resp. bifall på sin ansökan om förtidspension med avseende på arbetsförmåga, diagnoser, etnisk bakgrund, kön, ålder och socioekonomisk bakgrund, samt att studera tolkning och tillämpning av begreppet arbetsförmåga.

Start- / beräknat slutdatum

2002 / 2006

Publikationer

"Sickness Benefits and Measures Promoting Return to Work - Perspectives of Different Actors". Doktorsavhandling,
Linköpings universitet, 2005.
Elsy Söderberg


Effekter av ekonomiska incitament på sjukfrånvaron i Sverige.

Huvudansvarig

Bjarne Jansson, Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

Syfte

Att undersöka hur ekonomiska incitament dvs. kostnad för sjukfrånvaro, påverkar antalet sjukfrånvarodagar hos individer.

Publikationer

Does Social-Security spending on Injuries and Diseases Rise in Good Times? Evidence from 13 OECD countries
American Journal of Public Health, 2004.

Effects of Macroeconomic trends on Social Security Spending Due to Sickness and Disability
American Journal of Public Health, 2004.


Sjukfrånvaro och återgång i arbete; betydelsen av bemötande och emotionella processer.

Huvudansvarig

Kristina Alexandersson, Institutet för hälsa och miljö, Linköpings universitet

Syfte

Att undersöka vilken betydelse patientens upplevelse av bemötandet från olika rehabiliteringsaktörer (hälso- och sjukvård, FK, på arbetsplatsen, m.m.) har för återgång till arbete, för att få underlag för preventiva åtgärder.

Publikation (17 kB)pdf öppnas i nytt fönster


Statistisk metodik för analys av rehabiliteringseffekter

Huvudansvarig

Robert Jonsson, Statistik, Göteborgs universitet

Syfte

Att förse utredare med säkra och användarvänliga prognosinstrument för att på individnivå kunna prediktera arbetsåtergång efter långvarig sjukskrivning.

Publikationer

A longitudinal approach for constructing ß - expectation tolerance limits when data have an error components regression structure.
Robert Jonsson, Göteborgs universitet, 2001.

Estimation of the mean curve in the two-limit tobit model, with an application to Swedish work resumption data.
Robert Jonsson, Göteborgs universitet, 2001.

Prediction of disease state after start of rehabilitation.
Robert Jonsson och Anders Persson, Göteborgs universitet, 2002.

Vad kan förutsäga utfallet av en sjukskrivning?
Robert Jonsson, Sisko Bergendorff, Elisabeth Hansson, Tommy Hansson. RFV, Rygg och Nacke, nr 8, 2001.


Ekonomisk analys av fallskärmsprojektet

Huvudansvarig

Harald Niklasson, Ekonomihögskolan i Växjö

Syfte

Analys av försöksverksamhet med nya behandlingsmetoder för förstagångsinsjuknade psykotiska patienter.


Vad händer efter sjukskrivningen?

Huvudansvarig

Björn Lindgren, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi

Syfte

Att studera sjukskrivningstidens effekter på arbetskraftsdeltagandet.


Ändrat beteende i sjukförsäkringen till följd av förändringar i regelverk och incitamentsstruktur

 


Utbetalningar från socialförsäkringen - en indikator på ojämlikhet i hälsa?


Optimala priser i läkemedelsförmånen


Indragning av sjukpenning - ur ett rättsligt, ekonomiskt och socialt perspektiv

Huvudansvarig

K Eriksson, sociologi, Lund


Evaluering av effekterna av arbetslivsinriktade

Huvudansvarig

A Heshmati, ekonomisk statistik, HHS, Stockholm

Publikationer

A Microeconometric Evaluation of Rehabilitation of Long-term Sickness in Sweden
Frölich M., A. Heshmati and M. Lechner (2004)
Journal of Applied Econometrics, forthcoming.

Estimating the Effects of Vocational Rehabilitation Programs in Sweden, in Pfeiffer F. and M. Lechner (eds)
Heshmati A. and L-G. Engström (2001),
Econometric Evaluation of Active Labour Market Policies, pp. 183-210, Springer-Verlag Company.

Mikroökonometrische Evaluierung berufsbezogner Rehabilitation in Schweden
Frölich M., A. Heshmati and M. Lechner (2000),
Swiss Journal of Economics and Statistics 136(3), 433-461.

Determinants of Production and Cost in Swedish Short Term Geriatric Rehabilitation
Heshmati A. and G. Ljunggren (1999),
International Review of Economics and Business 46(2), 325-354.


Svensk tandvårdsförsäkring under 25 år - en hälsoekonomisk analys

Huvudansvarig

M Melkersson, SOFI, nationalekonomi, Stockholm

Publikationer

Tandhälsan bland svenska 19-åringar. Hur kan man förklara de stora regionala skillnaderna?
Maria Melkersson, mars 2001

Kostnaderna för den svenska tandvårdsförsäkringen. Utveckling över tiden och regionala skillnader.
Maria Melkersson, mars 2001

The Hurdle Model when the Dependent Variable is Grouped.
Maria Melkersson, mars 2001.

 

Den svenska socialförsäkringsorganisationens internationella samverkan i rättsligt perspektiv

Huvudansvarig

Henrik Wenander, juridiska institutionen, Lunds universitet,

Syfte

Klargöra de rättsliga ramarna för Försäkringskassans samverkan med utländska socialförsäkringsorgan.

Start / beräknat slutdatum

2011/2012


Yrkesroll i förändring – en studie om Försäkringskassans handläggare

Huvudansvarig

Anette Schenk, Sociologiska institutionen, Lunds universitet

Syfte

Att studera den pågående nydefinieringen av handläggares yrkesroll som orsakas av förändringar i Försäkringskassans arbetsmetoder, målsättning och organisation.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2010


Forskningsprogrammet: Från många till en? Ett forskningsprogram om Försäkringskassans förändring och dess konsekvenser.

Huvudansvarig

Fredrik Andersson, Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet

Syfte

Att belysa sammanslagningen av Riksförsäkringsverket och de fristående länskassorna inom ramen för tre breda teman: förändring av organisationsstruktur och ledarskap; styrformer och användning av incitament samt människor i organisationen och deras reaktion på förändringsförsök.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2011


Avstämningsmöte – ett effektivt styrmedel för Försäkringskassan?

Huvudansvarig

Antoinette Hetzler, Sociologiska institutionen, Lunds universitet:

Syfte

Att analysera avstämningsmötet som styrteknik att öka återgång till arbete för de långtidssjukskrivna samt att analysera avstämningsmötets effekt i ett bemötandeperspektiv.

Publikationer

Hetzler, A. (2009). Delaktighet under hot? Avstämningsmöte som arbetsmetodik. BokBox Förlag: Malmö
Hetzler, A (2008) Labour Market Activation Policies for the Long-term Ill – A Sick Idea? (submitted)


Forskningsprogram: Trygghetens variationer. Ett forskningsprogram om socialförsäkringens administration och implementering

Huvudansvarig

Jonas Frykman, Etnologiska institutionen, Lunds universitet
Bo Rothstein, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Syfte

Att utifrån de regionala skillnaderna i tillämpningen av socialförsäkringen undersöka hur skillnaderna uppstått, reproducerats och förändrats.

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2008

Rapport

Frykman, J och Hansen K. (2009): "I ohälsans tid. Sjukskrivningar och kulturmönster i det samtida Sverige" Carlsson Bokförlag.

Att leva på kassan. Allmän försäkring och lokal kultur.
Försäkringskassan. Analyserar 2005:4.
Jonas Frykman och Kjell Hansen.


Vad styr frontlinjebyråkraterna? Om styrsystem och byråkratiska kulturer på arbetsförmedlingar, social- kontor och försäkringskassor.

Huvudansvarig

Jonas Hinnfors, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg

Syfte

Att förklara varför verksamheter med samma regelverk och mål lyckas uppfylla målen så olika. Vad styr egentligen frontlinjebyråkraterna?

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2006

Rapport

Hinnfors, J. (2006): ””Gåtfull svensk familje- och välfärdspolitik (med några komparationer)”. I Försäkringskassan analyserar 2006:5.
Hinnfors, J (2006): ”The paradox of the welfare state. Catching the middle class?” Kommande i Scandinavian Political Studies.


Centralisering eller decentralisering inom försäkringskassans organisation? - en komparativ studie av handikappsärenden vid försäkringskassorna i Skåne och Östergötland.

Huvudansvarig

Stig Larsson, Samhällsmedicin, HAREC, Lunds universitet

Syfte

Att belysa betydelsen av olika sätt att organisera socialförsäkringsverksamheten med utgångspunkt från handikappsärendeområdet.

Start- / beräknat slutdatum

2002 / 2006

Ledarskapets och omvärldsfaktorernas betydelse för försäkringskassornas effektivitet

Huvudansvarig

Jon Aarum Andersen, Ekonomihögskolan, Växjö

Syfte

Att undersöka ledarskapets och omvärldsfaktorernas betydelse för att förklara den relativa effektiviteten vid försäkringskassornas lokalkontor.

Rapporter

Ledarskapets och omvärldsfaktorernas betydelse för försäkringskassornas effektivitet
Rapporter från Växjö universitet, Nr 1, 2004.


Balanced scorecard i socialförsäkringsadministrationen - användning och effekter på lokal nivå.

Huvudansvarig

Gert Paulsson, Företagsekonomi, Lunds universitet

Syfte

Att öka kunskapen om användning och effekter av balanced scorecardmodellen på lokal nivå i socialförsäkringsadministrationen, att utveckla den interna styrningen.

Start- / beräknat slutdatum

2002 /2005

Rapport

Utformning, användning och avtryck av flerdimensionella styrverktyg i statliga myndigheter. Balanced Scorecard i Försäkringskassan.
Licentiatavhandling, företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet, 2005.
Jan-Olof Müller.

 

Socialförsäkringens roll för utlokalisering av produktion

Huvudansvarig

Susanna Thede, nationalekonomi, Lunds universitet

Syfte

Att analysera socialförsäkringens roll för utlokalisering av produktion (s.k. outsourcing), att studera socialförsäkringens effekter för länders produktions- och handelsmönster. I den empiriska analysen undersöks data för EU-länder för att klargöra vilka samband som råder mellan den internationella utlokaliseringen av produktion och socialförsäkringarnas utformning och funktion i dessa länder.

Start / beräknat slutdatum

2009 / 2011


Lokala kontexter och attityder till välfärdspolitik

Huvudansvarig

Stefan Svallfors, Sociologiska institutionen, Umeå universitet

Syfte

Att studera den kommunala kontextens betydelse för människors åsikter om välfärdspolitik i Sverige.

Start- / beräknat slutdatum

2008 / 2010


Sekretessprövning inom socialförsäkringarna. En studie i sekretesslagens system för prövning av skada och men vid utlämnandet av handlingar och uppgifter inom socialförsäkringsområdet.

Huvudansvarig

Jesper Ekroth, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet

Syfte

Att med stöd i rättskällorna systematisera rättsläget och klargöra vilka omständigheter som får beaktas i sekretessprövningen. Här är syftet även att belysa vilket betydelse som t.ex. kön, etnicitet, uppgiftens ålder och liknande får vid faktiskt beslutsfattande om sekretess.

Publikationer

Jesper Ekroth och Therese Fridström, ”Nödvändigt utlämnande enligt sekretesslagen 1 kap. 5 §”, FT 2008 s. 153-189

Jesper Ekroth ”En metod för att fastställa sekretessens styrka”, FT 2008 s. 445-461.


Rättssäkerhet och politik. Socialförsäkringens normativa karaktär.

Huvudansvarig

Anna Bendz, Statsvetenskap, CEFOS, Göteborgs universitet.

Syfte

Att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt värdet rättssäkerhet kommer till uttryck i de politiska beslut som fattats kring socialförsäkringens administration. En historisk analys sker av de folkvaldas överväganden i samband med större reformer av socialförsäkringens administration.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2010

Slutrapport - Rättssäkerhet och politik (18 kB)pdf öppnas i nytt fönster


 

Ensamstående mödrar – välfärd, socialtjänst och försörjning.

Huvudansvarig

Stefan Wiklund, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Syfte

Att beskriva och analysera försörjningssituationen för ensamstående mödrar som uppbär socialbidrag. Särskilt analyseras hur kvalifikationskrav och ersättningar från socialförsäkringen förhåller sig till gruppens socialbidragstagande.

Start- / beräknat slutdatum

2007 / 2010


The Swedish Wealth and Income distribution 1903-2004

Huvudansvarig

Jesper Roine, Handelshögskolan, ekonomiska institutionen, Stockholm

Syfte

Att skapa homogena serier av den svenska förmögenhets- och inkomstfördelningen under hela 1900-talet. Sådana serier skulle kunna svara på viktiga frågor kring skatte- och socialförsäkringssystemets betydelse för utvecklingen av den svenska inkomstfördelningen under den period då välfärdssystemen byggdes upp.

Start- / beräknat slutdatum

2006 / 2007


Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd – påverkan på äldre invandrares levnadsvillkor och identitet?

Huvudansvarig

Tapio Salonen, socialt arbete, Växjö universitet.

Syfte

Att analysera om och hur förändringen från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd påverkat de berörda personernas faktiska och upplevda levnadsvillkor.

Publikationer

Marie Albertsson. Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd. En reform ur äldre invandrares perspektiv. Rapportserie socialt arbete IVOSA, Växjö universitet, nr 2 2008.

Länk till rapporten (Växjö universitets webbplats) öppnas i nytt fönster

Regionala skillnader i försörjningskostnad.

Huvudansvarig

Curt Edlund, Epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå

Syfte

Att spegla de olika välfärdssystemen (sjukpenning, förtidspension, aktivitetsstöd, arbetslöshetsersättning, socialbidrag) ur kostnadssynpunkt.

Start- / beräknat slutdatum

2004 / 2006


Folkbokföringens betydelse för det sociala trygghetssystemet.

Huvudansvarig

Eva Ryrstedt, juridiska inst., Lunds Universitet.

Syfte

Att behandla hur reglerna om folkbokföring fungerar och hur de påverkar den faktiska situationen i fall av olika bidrag, särskilt avseende barn.

Start- / beräknat slutdatum

2003 / 2007


Prevention genom kompensation? En studie av socialförsäkringens skadepreventiva potential.

Huvudansvarig

Sten Ove Hansson, Institutionen för infrastruktur, KTH.

Syfte

Att utreda möjligheten att utforma socialförsäkringar så att de även bidrar till det skadepreventiva arbetet. En begränsning är att kausalitet inte alltid kan fastställas; i projektet sammanställs och analyseras den kunskap som finns inom detta område.

Publikationer

Mikael Dubois: "Prevention and Social Insurance - Conceptual and Ethical Aspects" Licentiatavhandling i filosofi, KTH, Stockholm 2007.

Mikael Dubois: "The Individual or the Institution? Ethics and behavioural responses to social insurance". Journal of Applied Philosophy, forthcoming.

Sven Ove Hansson: "Social Decisions About Risk and Risk-Taking". Social Choice and Welfare, forthcoming.


Tillitsexperiment över generationerna

Huvudansvarig

Jerker Holm, Ekonomihögskolan i Lund

Syfte

Att studera den ekonomiska tillitens bestämningsfaktorer inom och mellan generationer. Många socialförsäkringar bygger på transfereringar mellan generationer; för detta krävs tillit mellan generationer.

Publikationer

Holm, H. J. och Nystedt P., "Intra-Generational Trust - a Semi-Experimental Study of Trust Among Different Generations", Journal of Economic Behavior and Organization, 58, 403-419, 2005.

Holm H. J. och Nystedt P., "Trust in surveys and games – a methodological contribution on the influence of money and location", Journal of Economic Psychology (under utgivning).

Holm H. J. och Nystedt P., 2007, "Collective Trust Behavior", working paper, Department of Economics, Lund University (2007:01).


Marginaliseringsprocesser i välfärdsstaten

Huvudansvarig

Joakim Palme, Institutet för social forskning

Syfte

Analys av hur 90-talets regelförändringar inom socialförsäkringen påverkat individers och gruppers marginaliseringsrisker.

Start- / beräknat slutdatum

2001 / 2005

Publikationer

Bergmark, Åke och Olof Bäckman, 2004, “Stuck with Welfare: Long term social assistance recipiency in Sweden”, European Sociological Review, 20:425-443.

Bergmark, Åke och Joakim Palme, 2003, “Welfare and the Unemployment Crisis: Sweden in the 1990s”, International Journal of Social Welfare, 12:108-22.

Bryngelson, Anna, 2005, ”Sjukfrånvaron - Sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser för sjukfrånvarande personer med olika sjukskrivningsmönster i Sverige under 1990-talet”, Magisteruppsats, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Bäckman, Olof, 2003aa, “Employed by the Welfare State – the psychosocial work environment in the Swedish welfare service sector during the 1990s”, Manuskript: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Bäckman, Olof, 2003b, ”Sjukfrånvaron vid Stockholms Universitet 1997-2001 – en kartläggning”, Rapport: Personalbyrån, Stockholms universitet.

Bäckman, Olof, 2005, “Welfare States, Social Structure and the Dynamics of Poverty Rates. A comparative study of 16 countries 1980-2000”, Institutet för Framtidsstudier, Working Paper Series; 2005:7.

Bäckman, Olof, 2006, “Sjukskrivnas återetablering – chanser och risker”, manuskript: Institutet för Framtidsstudier.

Bäckman, Olof och Tommy Ferrarini, 2006, “Combating Child Poverty. A multilevel assessment of links between family policy institutions and child poverty in 20 new and old welfare states”, Paper presenterat vid ESPAnet conference, Bremen, Tyskland, 19-21/9-2006.

Palme, Joakim, 2004, “What do we mean by being disabled? Session report”, Pp. 111-22 i Tranforming Disbaility Welfare Policies, Bernd Marin, Christopher Prinz and Monika Quiesser (red.). Aldershot: Ashgate.

Pettersson, Stina, 2004, ”Psykosocial arbetsmiljö, stress och sjukfrånvaro – en kvantitativ studie”, C-uppsats, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Socialstyrelsen, 2006, Social Rapport 2006, Stockhom: Socialstyrelsen.


Socialförsäkringens alternativ: En studie av avtalsförsäkringarna

Huvudansvarig

Ann-Charlotte Ståhlberg, Socialhögskolan, Stockholms universitet

Publikationer

Survivors' Pension Rights and Wages.
Jan Selén och Ann-Charlotte Ståhlberg. Working Paper, 5/2000, SOFI, Stockholms universitet.

Survivors´ Pension Rights in Occupational and Social Insurance: The Swedish Experience.
Jan Selén och Ann-Charlotte Ståhlberg. European Journal of Social Security, Vol 3/2, 2001.


Välfärdsstatens legitimitet i den globala ekonomins tidevarv

Huvudansvarig

Stefan Svallfors, Sociologiska institutionen, Umeå universitet

Publikationer

Dimensions of Attitudes Towards Taxation During Times of Welfare Retrenchment: Evidence from Sweden.
Edlund, J. (2001)
Ingår i Tavidze, A (red.): Progress in International Economics Research, vol 1. New York: Nova.

Social Norms and Tax Compliance.
Edlund, J & Åberg, R. (2002)
Swedish Economic Policy Review 9(1).

Tax Mentality in Sweden: Structure and Social Divisions.
Edlund, J (2003)
In Tavidze, A. (red.) Progress in Economics Research. Vol 5.

Attitudes Towards Taxation: Ignorant and Incoherent?
Edlund, J. (2003)
Scandinavian Political Studies 26(2).

Kan man lita på välfärdsstaten? Risk, tilltro och betalningsvilja i den svenska välfärdsopinionen 1997-2000.
Svallfors, S. (2001)
Ingår i SOU 2001:57: Välfärdens finansiering och fördelning.

Political trust and support for the welfare state: unpacking a supposed relationship.
Svallfors, S. (2002)
Ingår i Rothstein, b. & Steinmo, S. (red.): Restructuring the Welfale State: Political Institutions and Policy Change. Palgrave.

Välfärdsstatens legitimitet: åsikter om svensk välfärdspolitik i komparativ belysning.
Svallfors, S, (2003)
FKF, Fakta och Debatt.

Welfare Regimes and Welfare Opinions: a Comparison of Eight western Countries.
Svallfors, S, (2003)
Social Indicators Research.


Sveriges social- och familjepolitiska strategier i jämförande belysning

Huvudansvarig

Joakim Palme, Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Publikationer

The Role of Different Types of Transfers in the Income Formation Process. Some Methodological Problems in Comparative Analyses.
T Ferrarini, K Nelson. SOFI, Stockholms universitet

Parental leave institutions in eighteen postwar welfare states.
T Ferrarini (2003). Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

The Impact of Taxation on the Equalizing Effect of Social Insurance to Income Inequality: A Comparative Analysis of ten Welfare States.
T Ferrarini and K Nelson (2002). Luxembourg Income Study Working Paper Series 327.

Estimating Post-tax Social Insurance Benefits: Validity Problems in Comparative Analyses of Net Income Components from Household Income Data.
T. Ferrarini and K Nelson (2002). Institutet för social forsknings meddelandeserie 2002/6.

Social Insurance, Taxation and Redistribution.
T Ferrarini and K Nelson (2003). Kommande i Journal of European Social Policy 13.1.

Mechanisms of poverty alleviation in the Welfare State: a comparative study of antipoverty effects of non means-tested and means-tested benefits in five countries in the 1990s.
K Nelson. Institutet för social forskning: Stencil.

The Last Resort: Determinants of the Generosity of Means-tested Minimum Income Protection in the Welfare Democracies.
K Nelson (2003). Institutet för social forskning: Stencil.


Social skatterätt och fiskal socialrätt - en fråga om effektivitet och rättvisa

Huvudansvarig

Å Gunnarsson, Rättsvetenskap, Umeå

Publikationer

Fördelningen av familjens skatter och sociala förmåner.
Åsa Gunnarsson, Iustus förlag 2003.

Samband i socialförsäkringen - En rättsvetenskaplig studie av sambandet mellan förmåner och avgifter i socialförsäkringen.
Ruth Mandelqvist. Doktorsavhandling, Umeå universitet, september 2003.


Normativa grundmönster i den europeiska socialförsäkringen

Huvudansvarig

A Christensen, Juridicum, Lund
Ann Numhauser-Henning, Juridicum, Lunds universitet

Publikationer

Protection of Accrued Pension Rights. An Inquiry into Reforms of Statutory and Occupational Pension Schemes in a German, Norwegian and Swedish Context.
Nils Eliasson, doktorsavhandling. Juristförlaget i Lund, 2001.

Tillhörighet och sociala förmåner från 1600-talets Laws of Settlement till förordning nr 1408/71. En komparativ studie över tillhörighetsnormer och sociala förmåner i England, USA och EU.
Mattias Malmstedt, doktorsavhandling. Jurist-förlaget i Lund, 2001.


Framtida finansieringsformer för äldreomsorgen - är äldreomsorgsförsäkring ett alternativ?

Huvudansvarig

P-G Edebalk, Socialhögskolan + IHE, Lund

Publikationer

Äldrevårdsförsäkring.
Per Gunnar Edebalk och Marianne Svensson. IHE, 2000.