Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Prognos: Utgifterna för socialförsäkringen fortsatt höga


Statens utgifter för socialförsäkringen beräknas bli nästan lika höga för år 2022 som för pandemiåren 2020 och 2021. Det är fortfarande de tillfälliga regeländringar som gjorts till följd av pandemiutbrottet som ligger bakom de historiskt sett höga utgifterna.

I den utgiftsprognos som Försäkringskassan lämnar till regeringen idag beräknas utgifterna för socialförsäkringen bli 234 miljarder kronor för år 2022. Nästa år väntas kostnaderna för socialförsäkringen minska till 229 miljarder. Minskningen beror på att de tillfälliga pandemirelaterade ersättningarna antas upphöra. Därefter beräknas utgifterna att öka stegvis till 243 miljarder år 2025, främst drivet av beslutade regeländringar gällande sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Sjukpenning

Utbrottet av coronapandemin har påverkat sjukpenningen på flera sätt, främst genom ökad korttidssjukfrånvaro. Även om det för närvarande råder hög samhällsspridning av viruset, beräknas pandemins påverkan på sjukfrånvaron bli klart mildare under 2022 jämfört med tidigare pandemiår. Trots detta prognostiseras utgifterna för sjukpenning öka från 37,6 miljarder kronor 2021 till 40,1 miljarder år 2022.

Den kraftiga ökningen under 2022 beror istället på en ökad övrig sjukfrånvaro i kombination med en högre ersättning per sjukskriven, detta då taket i försäkringen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp från och med 2022. Utgifterna beräknas sedan fortsätta öka till 42,0 miljarder kronor år 2025. En starkt bidragande orsak till den ökande sjukfrånvaron är att det startats fler sjukfall inom psykiatriska diagnoser under sista kvartalet 2021. Det har generellt startas färre sjukfall inom psykiatriska diagnoser under pandemin men nivån har nu återgått till ungefär samma nivå som för åren före pandemin. Vidare beräknas sjukfallen bli längre under 2022 och framåt till följd av regeländringar.

Tillfällig föräldrapenning

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning har ökat kraftigt under pandemin, vilket främst beror på skärpta regler på förskolor och skolor kring när barn behöver hållas hemma. Pandemin beräknas ligga bakom fortsatt höga utgifter även i år, för att därefter ha en allt mindre påverkan på VAB-uttaget.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Utgifterna inom ersättning för höga sjuklönekostnader uppgick till 19 miljarder kronor år 2020 och 14 miljarder kronor år 2021. Detta kan jämföras med 2019, då kostnaden var 1 miljard kronor. De höga utgifterna under 2020 och 2021 förklaras av regeringens beslut att tillfälligt ersätta arbetsgivarna för stora delar av sjuklönekostnaden under pandemin.

Även för 2022 väntas utgifterna bli högre än normalt. Detta eftersom de tillfälliga regelförändringarna om att ersätta sjuklöner utöver det normala återinförs för perioden december 2021 till och med mars 2022, vilket beräknas öka utgifterna till drygt 7 miljarder kronor. Den senaste regeländringen innebär samtidigt att utgifterna för 2023 väntas minska till 900 miljoner kronor, innan de återgår till den tidigare nivån från och med 2024.

Utgiftsprognos för budgetåren 2022–2025 (Rapport 2022-02-07) Pdf, 2.7 MB.