Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Försäkringskassan föreslår att omprövningar av rätten till assistansersättning utreds


Det är idag rättsligt otydligt när omprövningar för assistansersättning ska göras, och när de görs kan de vara onödigt omfattande. Därför föreslår Försäkringskassan idag att regeringen inom ramen för den så kallade huvudmannautredningen även tittar på denna fråga.

Försäkringskassan har påbörjat ett arbete för att se hur handläggningen av assistansersättningen kan utvecklas för att underlätta för den som ansöker utan att det krävs lagändringar, bland annat frågan om de delar av utredningen som upplevs som alltför intergritetsnära. Men det finns också delar som förutsätter ändrad lagstiftning. Omprövning av rätten till assistansersättning och prövningen av fler assistanstimmar är områden som behöver utredas för att minska den upplevda osäkerheten och otryggheten hos de försäkrade.

— För att omprövning ska göras krävs idag att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden hos den försäkrade. Förutom att det är rättsligt otydligt vad detta innebär så uppfattas sådana prövningar ofta av mottagaren som en fullständig omprövning av rätten till ersättning, säger Marie Axelsson, chef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.

— Personlig assistans ska präglas av förutsebarhet och trygghet för de assistansberättigade. Med nuvarande reglering är det svårt att veta när omprövningar ska göras, vilket leder till osäkerhet både för dem som får assistansersättning och dem som utför assistansen. Vi har haft dialog med brukarrörelsen och de delar bilden av att detta är ett viktigt område som idag leder till oro och osäkerhet bland de som är beviljade assistansersättning. Det finns till exempel en rädsla för att ersättningen ska dras in om de ansöker om fler timmar, säger Marie Axelsson.

En förändring skulle till exempel kunna vara en modell där endast de nytillkomna timmarna prövas. Det skulle kunna minska det integritetsintrång som en mer omfattande utredning ofta innebär.

Framställning om tilläggsdirektiv Öppnas i nytt fönster.