Nya lagar inom sjukförsäkringen
Vid årsskiftet träder en rad nya lagar i kraft som ger försäkrade mer pengar i stöd. Bland annat höjs taket i sjukpenningen och garantinivån för sjukersättning höjs. En månad senare, i februari, tillkommer ytterligare lagändringar där exempelvis äldre och behovsanställda får utökad trygghet inom försäkringen. Hela listan på förändringar kan du läsa om här.
Lagar som träder i kraft den 1 januari
Höjt tak i sjukförsäkringen
Taket höjs för sjuk-, smittbärar-, närstående- och rehabiliteringspenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Dagens tak som ger individen max 810 kronor om dagen höjs till max 1 027 kronor per dag.
Fortsatt sjukpenning vid försenad vård eller rehabilitering
Under pandemins första år infördes tillfälliga regler för beviljande av sjukpenning i väntan på vård eller rehabilitering. Dessa regler blir nu lag under 2022. Det innebär att den som inte kan jobba i väntan på exempelvis en försenad operation eller rehabilitering, kan få fortsatt sjukpenning även efter dag 180 i sjukperioden. Förutsättningen är att personen bedöms kunna återgå till sitt vanliga jobb efter insatsen.
Höjt bostadstillägg för dem med sjuk- och aktivitetsersättning
Bostadstillägget till personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs. Som mest kan ett ensamhushåll få 6 550 kronor medan sambos eller gifta får max 3 275 kronor vardera i månaden.
Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen
Garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med cirka 1 000 kronor i månaden.
Lagar som träder i kraft den 1 februari
Förlängd sjukpenning vid exempelvis pågående rehabilitering
Den som har haft sjukpenning i ett år ska få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. Men om det finns särskilda skäl kan individen istället få sin arbetsförmåga prövad mot sitt vanliga jobb. Det kan bli aktuellt om det är tydligt att hen kan gå tillbaka till jobbet innan dag 550 i sjukperioden. Exempelvis kan det röra sig om en pågående rehabilitering eller en plan för hur den sjukskrivne kan återgå till sin arbetsplats. Lagen omfattar anställda och egna företagare.
Större flexibilitet för deltidssjukskrivna
Den som är sjukskriven på deltid ska enligt grundregeln minska sin arbetstid lika mycket varje dag. Men ett tillägg i lagen ger nu den sjukskrivne möjlighet att förlägga sin arbetstid mer flexibelt. Villkoret är att det inte försämrar chanserna att komma tillbaka till arbetet.
Tidigare krav på att flexibel arbetstid skulle vara medicinskt motiverad, tas alltså bort. Läkarintyget ändras så att läkaren kan ange om arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning försämrar den sjukskrivnes möjligheter att komma tillbaka i arbete eller inte.
Enklare att få sjukpenning för behovsanställda
För den som är behovsanställd och som kan antas skulle ha arbetat när hen blev sjuk, ska prövningen av arbetsförmågan göras mot det arbete personen vanligtvis utför i anställningen. Tidigare prövades arbetsförmågan för behovsanställda mot hela arbetsmarknaden om det inte fanns något inbokat arbete, men nu sker det först efter 90 dagar. I dessa fall ska sjukpenningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten de första 90 dagarna.
Ny möjlighet till ersättning för personer över 62
Den som fyllt 62 år och har sjukpenning ska få sin arbetsförmåga prövad mot jobb hos sin arbetsgivare vid dag 181 i sjukperioden. Enligt det gamla regelverket skulle den här gruppen prövas mot hela arbetsmarknaden. Lagen omfattar anställda och egenföretagare, men inte arbetslösa.