Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Prognos: Socialförsäkringens utgifter för 2021 i nivå med 2020


År 2020 ökade utgifterna för socialförsäkringen kraftigt på grund av de tillfälliga regeländringar som gjorts till följd av pandemiutbrottet. Liksom vid föregående prognostillfälle, beräknas de totala utgifterna för 2021 bli höga och i paritet med 2020, 237 miljarder kronor.

De totala kostnaderna för socialförsäkringen år 2022 beräknas däremot bli lägre än dem för 2019. Detta beror främst på att utgifterna i sjuk- och aktivitetsersättningen faller stadigt, antalet nybeviljande är betydligt lägre än antalet som uppnår högsta tillåtna ålder och därmed övergår till pension.

Utveckling inom några områden:

Föräldrapenning

Antalet uttagna föräldrapenningdagar förväntas att minska till en låg nivå år 2022. Det beror främst på att uttagna dagar per barn som fyller åtta år minskar kraftigt med anledning av det nya regelsystemet som styr mot ett tidigare uttag av dagar. Det förväntat låga antalet nyttjade föräldrapenningdagar år 2022 beror också på att antalet barn upp till fyra år beräknas bli färre. Befolkningen 0–10 år förväntas minska, däremot kommer antalet barn i föräldraförsäkringen att öka under 2023 och 2024 till följd av att en årskull tillkommer för varje år. Då inkluderas först nioåringar 2023 och därefter både nio- och tioåringar 2024 genom det nya regelsystemet. Utgiften för föräldrapenning blev 32,1 miljarder kronor år 2020 och beräknas att öka till 34,5 miljarder år 2024. Ökningen beror på att nio- och tioåringarna läggs till och att löner och prisbasbeloppet förväntas att fortsätta öka.

Sjukpenning

Utgifterna för sjukpenning 2021 beräknas vara nästan lika höga som 2020, 36,7 miljarder kronor. Den höga nivån beror på de tillfälliga regeländringar som införts under pandemin, medan de underliggande utgifterna i princip är oförändrade. Från och med 2022 beräknas pandemin inte längre medföra ökad sjukfrånvaro, vilket innebär att utgifterna minskar betydligt och återgår till ungefär 2019 års nivå. Därefter förväntas utgifterna utvecklas stabilt under prognosperioden, med en svag årlig ökningstakt.

Ersättning för höga sjuklönekostnader

Prognosen för ersättning för höga sjuklönekostnader (till arbetsgivare) är nästan lika hög 2021 som 2020, knappt 16 miljarder kronor, eftersom ersättningsperioden förlängts. År 2022 beräknas utgifterna vara mycket låga, eftersom planerade utbetalningar då redan betalats ut 2021. Därefter förväntas utgiften återvända till den tidigare nivån på drygt 1 miljard kronor per år.

Assistansersättning

Utgifterna för assistansersättning beräknas öka i år på grund av att regeringen beslutat höja schablonbeloppet. Därefter förväntas utgifterna öka i en långsammare takt, dels för att ersättningen per timme antas öka som tidigare år, dels för att ersatta timmar per mottagare endast antas öka svagt. Antalet mottagare prognostiseras samtidigt att minska under prognosperioden. Minskningen beror på att antalet nya assistansmottagare beräknas bli färre än de som lämnar ersättningen. De som lämnar ersättningen består mestadels av individer som avlider och utflödet förväntas därför utvecklas stabilt.

Graviditetspenning

Socialstyrelsen har klassat gravida som riskgrupp för covid-19 från och med graviditetsvecka 20. Regeringen har meddelat att gravida som löper risk att smittas på arbetet därför kan omfattas av graviditetspenning. Detta har inneburit en stor ökning av antal ansökningar, mottagare och nettodagar. Utgifterna 2021 beräknas bli nästan dubbelt så höga som för 2020 och uppgå till 1,2 miljarder kronor.

Utgifter inom Försäkringskassans ansvarsområde

(Miljarder kronor)