Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Stor ökning av andelen barnfamiljer med låg ekonomisk standard under pandemiåret 2020


Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer minskar över tid samtidigt som ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper av barnfamiljer ökar. Under 2020 har andelen barnfamiljer med låg inkomststandard ökat. Det är några av resultaten från Försäkringskassans årliga rapport Barnhushållens ekonomi 2021.

– Sett ur ett lite längre perspektiv minskar andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll samtidigt som de ekonomiska skillnaderna ökar mellan barn som bor med en ensamstående förälder och barn som bor med sammanboende föräldrar när det gäller ekonomisk standard. På många sätt ser vi att den här utvecklingen har fortsatt även under 2020 men vi ser också pandemins negativa inverkan. Till exempel har andelen barnfamiljer med låg inkomststandard ökat dramatiskt under 2020, säger Henrik Lindholm, analytiker på Försäkringskassan.

År 2020 bodde sammanlagt cirka 5 miljoner individer i Sverige i ett barnhushåll. Av dessa bodde uppåt 0,9 miljoner i hushåll med en ensamstående förälder. Huvuddelen, drygt 4,1 miljoner, bodde i hushåll med sammanboende föräldrar. Familjeersättningarna som administreras av Försäkringskassan bidrar till att höja barnhushållens ekonomiska standard. I genomsnitt utgör familjeersättningarna drygt 9 procent av barnhushållens disponibla inkomst.

– Under de senaste tjugo åren har familjeersättningarnas bidrag till barnhushållens ekonomiska standard minskat med över en tredjedel för ensamstående och med en tiondel för sammanboende barnhushåll. En del av förklaringen är att inkomsterna har ökat mindre för ensamstående än för sammanboende barnhushåll. Samtidigt har de behovsprövade bidragen, som i större utsträckning riktar sig till ensamstående, inte hängt med inkomstutvecklingen på samma sätt som den indexerade föräldraförsäkringen, som till större del tillfaller sammanboende hushåll, säger Henrik Lindholm.

Rapportens slutsatser i korthet:

Den ekonomiska familjepolitikens omfördelande effekt har i stort sett varit densamma under de senaste tio åren. Däremot har den minskat betydligt under den senaste tjugoårsperioden, framför allt när det gäller familjeersättningarnas bidrag till att minska de ökande inkomstskillnaderna i befolkningen i stort. En del av förklaringen är att nivån på flertalet ersättningar inte höjdes lika mycket under 00-talet som de gjorde under 10-talet tillsammans med att reallöneökningarna varit olika stora i olika grupper av hushåll.

Under år 2020 har den ekonomiska utsattheten minskat något bland barnfamiljer enligt vissa mått samtidigt som den ökat enligt andra. Det senare är sannolikt kopplat till coronapandemin som har påverkat samhället på många sätt. Bland annat har arbetslösheten ökat och ett tillfälligt tillägg till bostadsbidraget har införts. Något som kan vara en del av förklaringen till att familjeersättningarnas omfördelande effekt har ökat under år 2020. De ökande inkomstskillnaderna i befolkningen i stort bidrar till att andelen barnfamiljer som lever med relativ låg ekonomisk standard har fortsatt att öka även under år 2020.

Barnhushållens ekonomi (Svar på regeringsuppdrag – FK 2021/000490)PDF