Högriskskydd

Högriskskydd gäller för den som är sjuk många gånger under ett år eller riskerar att bli sjuk under flera längre perioder. Olika regler gäller för allmänt högriskskydd och särskilt högriskskydd. 

Vad är allmänt högriskskydd?

 

Man kan få allmänt högriskskydd om man har varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod. Det innebär att man inte har någon karensdag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod. Det allmänna högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron.

Arbetslösa får sjukpenning från Försäkringskassan och anställda får sjuklön från arbetsgivaren. Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos olika arbetsgivare inte ska läggas ihop.

Vad är särskilt högriskskydd?

 

Man kan få särskilt högriskskydd om man har en medicinskt väl dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att man troligen måste vara borta från arbetet minst tio gånger om året. Då har man ingen karensdag utan kan få sjuklön redan från första dagen i sjukperioden.

En annan situation då man kan få särskilt högriskskydd är om det finns en risk för att man måste vara borta från arbetet vid en eller flera längre sjukperioder (minst 28 dagar i följd) under ett år. I detta fall har man fortfarande en karensdag.

En tredje situation är vid förberedelse för och vid ingrepp i samband med donation av organ eller vävnader.

En fjärde situation gäller unga personer mellan 19 och 29 år som tidigare har haft aktivitetsersättning eller bedömts ha haft rätt till sådan ersättning, där syftet är att göra det lättare för dem att komma ut på arbetsmarknaden.

Även den som är arbetslös kan ansöka om särskilt högriskskydd och då få sjukpenning redan från första dagen i sjukperioden.