Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Merkostnadsersättning för vuxna

  

Hur fungerar merkostnadsersättning för vuxna? (Teckenspråk)

16 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som vill få information på teckenspråk om vad som gäller om du ska ansöka om merkostnadsersättning för vuxna.

 

Om du har kostnader till följd av en funktionsnedsättning kan du få merkostnadsersättning. Med merkostnader menas kostnader som beror på din funktionsnedsättning och är utöver vad som är vanligt för personer i samma ålder. Försäkringskassan bedömer vad som är merkostnader.

Kan jag få merkostnadsersättning?

Du kan få merkostnadsersättning om

  • du har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst ett år
  • du har merkostnader på minst 12 075 kronor per år på grund av din funktionsnedsättning
  • du har fyllt 18 år och du har ingen underhållsskyldig förälder
  • du är försäkrad i Sverige. Det är du om du bor här, men det finns några undantag från den regeln.

 
Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn tills barnet fyllt 18 år, eller som längst tills barnet fyller 21 år om barnet går i gymnasium eller motsvarande.    
 

Vad räknas som merkostnader?

Merkostnader är kostnader som du har på grund av din funktionsnedsättning, alltså kostnader utöver de som är vanliga för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. Merkostnader kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader, till exempel för förbrukningsmaterial.

Vi bedömer vad som är merkostnader på grund av din funktionsnedsättning.

Ett exempel: Du kan normalt inte få ersättning för att köpa en cykel eftersom det är en kostnad man vanligtvis har. Men om du behöver anpassa cykeln för att du ska kunna cykla trots din funktionsnedsättning så kan du ha rätt till merkostnadsersättning. I det fallet får du ersättning för kostnaden för att anpassa cykeln – du får inte ersättning för vad cykeln kostade utan anpassning.

Merkostnader är indelade i sju kategorier enligt lagstiftningen. Det går inte att räkna upp allt som kan vara merkostnader men här är några exempel.

  1. Hälsa, vård och kost. Till exempel kostnader för mediciner, patientavgifter och specialkost.
  2. Slitage och rengöring. Till exempel slitage av kläder, ökad tvätt och rengöring.
  3. Resor. Till exempel resor med egen bil om du inte kan åka kollektivt eller sjuk- och behandlingsresor som inte ersätts av kommunen eller regionen.
  4. Hjälpmedel. Till exempel inköp eller hyra och försäkring av hjälpmedel.
  5. Hjälp i den dagliga livsföringen. Till exempel kostnader för god man, hemtjänst eller andra insatser som beviljas av kommunen.
  6. Boende. Vid till exempel byte av bostad kan kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdutrustning, hjälpmedel eller som behandlingsrum vara en merkostnad om kostnaden inte täcks på annat sätt.
  7. Övriga ändamål. Kostnader på grund av en funktionsnedsättning som inte ryms inom kategorierna ovan.

Du kan bara få merkostnadsersättning för sådant du själv betalar

Du kan inte få ersättning för kostnader som staten, kommunen eller regionen betalar. Om du till exempel har kostnader för sjukresor kan du bara få kostnaden upp till högkostnadsskyddet godkänd som merkostnad. Likaså kan inte kostnader för hjälpmedel godtas som merkostnader om det finns likvärdigt hjälpmedel att låna gratis från kommunen eller regionen.

Därför bör du kontakta kommunen eller regionen innan du köper hjälpmedel som du behöver på grund av din funktionsnedsättning.

 

Vi bedömer om de kostnader du angett i ansökan kan godkännas som merkostnader. För att få merkostnadsersättning krävs att de villkor som beskrivs i lagstiftningen är uppfyllda. För detta krävs att:

Kostnaden uppstår på grund av funktionsnedsättningen

Kostnaden måste uppstå på grund av en funktionsnedsättning, det kan inte vara en kostnad som du skulle ha haft även om du inte hade en funktionsnedsättning. Vi bedömer med stöd av informationen i medicinska underlag om det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och kostnaden.

Kostnaden är utöver vad som är normalt för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning

Kostnaden måste vara utöver vad man vanligen har för kostnader i motsvarande ålder för att vara en merkostnad. Vi tar stöd av information från till exempel Konsumentverket för att avgöra vad som är normala kostnader även utan funktionsnedsättning. Därefter gör vi en bedömning av vad som är utöver det.

Kostnaden är skälig eller rimlig

Kostnaden måste också vara skälig. Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och skulle kunna jämföras med att kostnaden är rimlig.

Vi bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till din individuella livssituation. Vad som är skäligt kan variera från fall till fall och vi utreder därför om merkostnaderna är skäliga. Vi använder information från olika källor, till exempel regioner, Konsumentverket, Energimyndigheten, FASS, arbetsterapeut, apotek och distriktssköterska.

Du betalar själv för kostnaden

Det måste vara du själv som betalar kostnaden. Om staten, kommunen eller regionen betalar räknas det inte som en merkostnad.

Om staten, kommunen eller regionen tillgodoser någon del ditt behov kallas det annat samhällsstöd i lagstiftningen och godkänns inte som merkostnad. Därför behöver vi veta vad du har för eventuella insatser eller stöd. Det kan till exempel vara kommunen som bekostar ett stöd som du behöver eller att ett behov tillgodoses genom att vi betalar ut en annan ersättning för dig.

 

 

Alla har kostnader för till exempel kläder oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Sådana kostnader kallar vi normala kostnader och du kan inte få merkostnadsersättning för dem. Om du har högre kostnader på grund av din funktionsnedsättning är det en merkostnad och du kan ha rätt till merkostnadsersättning.

Du räknar ut hur stora kostnader du har per år. Du kan till exempel använda information från Konsumentverket för att ta reda på vilka kostnader man vanligtvis har även utan funktionsnedsättning. Sedan räknar du ut de kostnader du har som är utöver de kostnader man vanligtvis har utan funktionsnedsättning. Om du inte vet skriver du det i din ansökan, så att du kan få stöd av din handläggare.

I den här bilagan hittar du tabeller med Konsumentverkets uppskattning av normala kostnader för kläder och skor, tvätt och tork samt hushållsel.

Sammanställning av normala kostnader för vuxen 2022

Sammanställning av normala kostnader för vuxna 2021pdf öppnas i nytt fönsterpdf öppnas i nytt fönster

Om du behöver hjälpmedel finns information på 1177 vårdguiden.

1177 vårdguiden (www.1177.se)

Om staten, kommunen eller regionen ersätter någon del av dina kostnader behöver du räkna bort det när du beräknar hur stora merkostnader du har.

Om du har en merkostnad för en dyrare produkt med lång livslängd beräknar Försäkringskassan vad den årliga kostnaden blir. Det betyder att om produkten till exempel kostar 6 000 kronor fördelas merkostnaden på det antal år produkten förväntas användas. I normalfallet 10 år. Merkostnaden blir då 600 kronor per år.

 

Hur mycket pengar får jag?

Du kan få mellan 1 208 och 2 818 kronor per månad beroende på hur stora merkostnader du har. Om dina merkostnader är lägre än 12 075 kronor per år kan du inte få ersättning.

Beloppen gäller för 2022. Du betalar ingen skatt på ersättningen.

Merkostnader per år och ersättning per månad

  • Dina merkostnader är minst 12 075 kronor per år. Du kan få 1 208 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 16 905 kronor per år. Du kan få 1 610 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 21 735 kronor per år. Du kan få 2 013 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 26 565 kronor per år. Du kan få 2 415 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 31 395 kronor per år. Du kan få maxbeloppet 2 818 kronor per månad.

Hur ansöker jag?

1. Ansök på Mina sidor

Ansök om merkostnadsersättning på Mina sidor, där du kan beskriva dina merkostnader. Läs om hur du kan räkna ut dina merkostnader under rubriken Räkna ut din merkostnad.

Skriv i ansökan om du hellre vill berätta om dina merkostnader muntligt än att skicka in dem när du ansöker.

 

2. Skicka in läkarutlåtande

När du har gjort din ansökan skickar du in ett läkarutlåtande som beskriver din funktionsnedsättning. Du som ansöker via vår e-tjänst kan skicka in läkarintyget och andra bilagor digitalt via Mina sidor så snart vi har tagit emot din ansökan. Du kan se ditt ärende på Mina sidor inom ett dygn efter att du ansökt och klickar då på Lägg till bilagor till din ansökan.

Om du inte ansöker via e-tjänsten skickar du läkarintyget och andra bilagor till Försäkringskassans inläsningscentral, 839 88 Östersund.

3. Vi kontaktar dig

När vi börjat handlägga ditt ärende bokar vi en tid med dig där vi tillsammans går igenom dina kostnader.

Förbered dig inför samtalet så att du kan beskriva vilka kostnader du har på grund av din funktionsnedsättning, orsaken till kostnaderna och hur du har beräknat dem om det inte redan framgår av din ansökan.

Om du har skrivit att du behöver tolk kommer handläggaren att boka det till samtalet.

4. Du får ett beslut

Vi bedömer vilka av dina kostnader som är skäliga och kan godkännas. Sedan räknar vi ihop de godkända merkostnaderna för att se om du kan få merkostnadsersättning. Om dina merkostnader är minst 12 075 kronor per år får du ett beslut om ett visst belopp per månad. Beslutet kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare.

Handläggningstiden kan variera beroende på bland annat hur komplicerat ditt ärende är eller om vi behöver be dig komplettera din ansökan. Så vi kan inte säga exakt men i normalfallet kan du räkna med att få beslut inom 6 månader. Du går inte miste om några pengar medan vi handlägger din ansökan. Har du rätt till ersättning får du pengarna i efterskott då vi fattat beslutet.

5. Utbetalning

Merkostnadsersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad.

För avvikande utbetalningsdagar se

Utbetalningsdatum och handläggningstider

När syns utbetalningen på Mina sidor?

Under Utbetalningar på Mina sidor kan du se din utbetalning 8 dagar innan pengarna kommer.

6. Meddela oss om något förändras

Ring din handläggare om dina merkostnader ändras. Anmäl förändringen så snart som möjligt, men senast 14 dagar efter att du har fått reda på den. Annars riskerar du att behöva betala tillbaka pengar.

 Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten öppnas i nytt fönster

Vanliga frågor

Nej. Du kan inte få merkostnadsersättning för den hjälp som du får av en anhörig utan att betala för det. Det beror på att du inte har någon merkostnad då.

Ja, när det finns ett beslut om arvodet från överförmyndaren.

I beslutsbrevet som du får när du beviljas merkostnadsersättning står det hur länge beslutet gäller. Du kan få merkostnadsersättning med eller utan tidsbegränsning. Om beslutet är tidsbegränsat kan du, om du anser att du fortfarande har rätt till merkostnadsersättning, ansöka igen när beslutet slutar att gälla.

Ja, du kan beviljas merkostnadsersättning från upp till tre månader före ansökningsmånaden. Det förutsätter att du redan då hade tillräckligt höga skäliga merkostnader för att ha rätt till ersättning.

Ja. Du kan ha assistansersättning och merkostnadsersättning samtidigt men dina merkostnader kan inte vara kostnader som ersätts genom assistansersättningen.

Ja, i vissa situationer:

  • Du får behålla den merkostnadsersättning du redan har så länge du har samma merkostnader. Men du kan inte få en högre nivå om dina kostnader ökar.
  • Du kan beviljas merkostnadsersättning när du fyllt 65 år, men bara om du har fått din funktionsnedsättning och dina merkostnader på grund av den innan du fyllde 65 år. Det är därför viktigt med ett läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen före 65 års ålder.

Ja, du får behålla den ersättning du redan har så länge du har samma merkostnader.

Ja, du får behålla merkostnadsersättningen om vården beräknas pågå högst sex månader.

Ja, om du är blind har du rätt till merkostnadsersättning på den högsta ersättningsnivån. Om du samtidigt får hel aktivitetsersättning, sjukersättning eller ålderspension har du rätt till 40 procent av prisbasbeloppet. Men om du har kostnader på grund av din funktionsnedsättning som uppgår till ett högre belopp än vad som motsvarar merkostnadsersättning på denna garanterade nivå, kan du få merkostnadsersättning på en högre nivå. Dina kostnader räknas samman och bedöms på samma sätt som står under rubriken Hur vi bedömer din merkostnad. Du behöver välja om du vill ansöka om ersättning på garanterad nivå eller för dina kostnader som du har till följd av funktionsnedsättningen.

Ja, om du är gravt hörselskadad har du rätt till merkostnadsersättning som motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet. Men om du har merkostnader på grund av din funktionsnedsättning som uppgår till ett högre belopp än vad som motsvarar merkostnadsersättning på denna garanterade nivå, kan du få merkostnadsersättning på en högre nivå. Dina kostnader räknas samman och bedöms på samma sätt som står under rubriken Hur vi bedömer din merkostnad. Du behöver välja om du vill ansöka om ersättning på garanterad nivå eller för dina kostnader som du har till följd av funktionsnedsättningen.

Nej. Det förmånsintyg som finns för handikappersättning motiverades från början utifrån att det var en pensionsförmån precis som sjuk- och aktivitetsersättning, vilket idag inte är fallet. Merkostnadsersättning utgår endast från merkostnader som en person har utifrån sin eller sitt barns funktionsnedsättning. Ersättningen är skattefri och har därmed ingen koppling till pension. Det innebär att förmånsintyget kommer att finnas kvar inom handikappersättningen men det kommer inte att finnas för merkostnadsersättning.

Ja, ett beslut om merkostnadsersättning ska följas upp regelbundet, minst vart fjärde år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras.

Exempel på ändrade förhållanden är om en eller flera av dina merkostnader har upphört eller om ditt hälsotillstånd har blivit bättre.

Om du har tekniska problem

Om din e-legitimation inte fungerar eller om du har andra tekniska problem kan du få hjälp på sidorna för teknisk support. Där finns möjlighet att få hjälp av en handläggare direkt i ett webbmöte. Du kopplas då ihop med handläggaren som ser din skärm och kan hjälpa dig. Webbmöten är tillgängliga samma tider som kundcenter har öppet.

Teknisk support

Om du har skyddade personuppgifter

Om du eller ditt barn har skyddade personuppgifter kan du tyvärr inte använda alla e-tjänster som finns på Mina sidor.

Om du eller ditt barn har skyddade personuppgifter

Om du behöver ansöka på en pappersblankett

Alla blanketter som finns tillgängliga för nedladdning på webbplatsen hittar du på sidan Blanketter och intyg.

Blanketter och intyg

Om hjälpmedlen är hjälpmedel du behöver för att klara av din vardag kan du ansöka om ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Det är till exempel hjälpmedel för att kunna gå, en hörapparat eller specialglasögon. Om du istället främst behöver hjälpmedlet i ditt arbete räknas det som ett arbetshjälpmedel och då ska du istället ansöka om ersättning för ett sådant.

Om du har merkostnader till följd av din funktionsnedsättning och som uppgår till den lägsta nivån för att kunna beviljas ersättning kan du ansökan om merkostnadsersättning, se vilka nivåer som finns under Hur mycket pengar får jag?

Nej, du behöver inte redovisa dina kostnader med kvitton. Har du underlag, till exempel kvitton, kan det vara ett sätt för dig att visa att du har kostnaden, när du betalar den och hur mycket du betalar. Finns det ett underlag kan det alltså underlätta utredningen både för dig och för Försäkringskassan vid din ansökan om merkostnadsersättning.

Vi har en viss handläggningstid och det är därför bra om du kommer in med din ansökan fyra månader innan ditt beslut upphör.