Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Sju procent av covidrelaterade sjukskrivningar längre än 90 dagar

19 januari 2021

Pandemin innebar en kraftig ökning av antal sjukskrivna under våren 2020. Den absoluta majoriteten av covidrelaterade sjukskrivningarna var korta men sju procent av alla sjukfall med covidrelaterade diagnoser blev längre än tre månader. Samtidigt har färre medicinska rehabiliteringsinsatser genomförts till följd av pandemin. Detta visar en ny rapport från Försäkringskassan om pandemins effekter på sjukförsäkringen.

Under våren 2020 ökade antalet sjukskrivna kraftigt till följd av pandemin men sjukfallen var i huvudsak korta. De kortaste sjukfallen har dock blivit något längre än tidigare efter att Försäkringskassan har avvaktat med att begära in läkarintyg i början av sjukfall.

Sjukfall upp till 21 dagar var i genomsnitt tre dagar längre för månaderna mars till juni 2020, jämfört med samma månader under 2017 till 2019. För egenföretagare ökade sjukfallslängden för kortare sjukfall mest, i genomsnitt 6,5 dagar längre jämfört med tidigare år.

Majoriteten av de sjukfall som har startats på grund av pandemin avslutades förhållandevis snabbt. Andelen sjukfall som blev längre än 90 dagar för personer med covidrelaterade diagnoser var sju procent i juni 2020.

– Samtidigt vet vi att det finns människor som är sjuka betydligt längre perioder. Vi bedömer att det i september 2020 var drygt 700 fler sjukfall med covidrelaterade diagnoser som passerade 180 dagar, jämfört med ett år tidigare, då covid-19 inte orsakade sjukskrivningar i denna grupp, säger Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Färre medicinska rehabiliteringsinsatser

Pandemin har också lett till färre medicinska rehabiliteringsinsatser. Det är bara hälften så många som fått så kallad förebyggande sjukpenning, som betalas ut vid medicinsk rehabilitering. Däremot är det oklart om pandemin har påverkat det stöd som försäkrade fått för återgång i arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Även samhällets åtgärder har spelat roll. Den slopade karensen och Försäkringskassans tillfälligt ändrade hantering av läkarintyg har förenklat för individer att ta del av sjukförsäkringen.

– Dessa åtgärder bör dessutom ha bidragit till minskad smittspridning och underlättat för hälso- och sjukvården, säger Fanny Jatko.

Regeländringar och åtgärder som införts med anledning av pandemin tycks däremot ha haft begränsad påverkan på hur stor andel av dem som ansöker om sjukpenning som får den beviljad, både gällande initiala ansökningar och vid prövningen mot normalt förekommande arbete som för anställda sker vid dag 181.

Rapporten ”Effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen” är ett första svar på regeringsuppdrag och undersöker perioden mars till september 2020.

Effekter som covid-19 har på sjukförsäkringen (Svar på regeringsuppdrag – Dnr FK 2020-00065)

Fakta

Det finns svårigheter med att skatta sjukskrivningar på grund av covid-19. Det beror dels på svårigheter med att diagnosticera covid-19 vilket kan ha gjort att personer som var sjuka på grund av covid-19 till en början blev sjukskrivna för andra diagnoser, och dels på att inte alla personer som under våren hade covid-19 testades, vilket betyder att de inte fick en konstaterad diagnos.

På grund av denna osäkerhet följer Försäkringskassan även andra diagnosgrupper vars symtom liknar covid-19 och vilka ökade under pandemins inledande skede i mars 2020. I den här rapporten kallar vi dessa för covidrelaterade diagnoser och utöver covid-19 består de av tre diagnosgrupper: andningsorganens sjukdomar (till exempel Influensa och lunginflammation), infektionssjukdomar (till exempel virussjukdomar) och symtomdiagnoser (till exempel hosta, feber och huvudvärk).

Tillbaka till pressmeddelanden