Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Låg och stabil sjukfrånvaro i ny utgiftsprognos

11 februari 2020

Sjukpenningen visar en fortsatt stabil utveckling och antalet sjukdagar per försäkrad, det så kallade sjukpenningtalet, sjunker svagt. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning ökade förra året med 1,2 procent till 33,7 miljarder kronor – en nivå som förväntas relativt oförändrad till år 2023. Totalt uppgick utgifterna för socialförsäkringen år 2019 till 218 miljarder kronor och väntas öka svagt framöver, till 219 miljarder år 2020 och till 222 miljarder kronor år 2023.

Försäkringskassans största utgiftsposter

(Miljarder kronor)

Inflödet till sjuk- och rehabiliteringspenning har varit svagt fallande och längden på sjukfallen har utvecklats stabilt de senaste åren vilket har sänkt antalet nettodagar något. Under 2019 ökade arbetskraften med drygt 1 procent, och Konjunkturinstitutet prognostiserar att den kommer fortsätta växa svagt kommande år. Tillsammans leder nettodagsminskningen och arbetskraftsökningen till att sjukpenningtalet faller svagt framöver. I slutet av 2020 är prognosen att sjukpenningtalet går under 9 och fortsätter minska till 8,6 2023.

Nettodagsutvecklingen innebär att även utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenningen har utvecklats stabilt och kommer att fortsätta göra det framöver. Utgifterna för de båda förmånerna steg under förra året med 1,2 procent till 33,7 miljarder kronor. De närmaste åren förväntas utgifterna dock minska något för att sedan öka svagt igen. År 2023 prognostiseras utgifterna vara tillbaka på samma nivå som 2019, det vill säga på 33,7 miljarder kronor.

Bakom prognosen med i princip konstanta utgifter ligger svagt fallande nettodagar för sjuk- och rehabiliteringspenning som tillsammans med Konjunkturinstitutets prognos om svagt ökande inflation ger en konstant utveckling i löpande priser.

Även utgifterna för assistansersättning förväntas ligga på en stabil nivå under prognosperioden. En samtidig ökning i ersättning per timme och en svag ökning av det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad har en höjande effekt på utgiften. Däremot prognostiseras antalet mottagare minska under prognosperioden. Det är fler personer som lämnar ersättningen än nya mottagare som kommer in i ersättningen. Den vanligaste orsaken till att mottagare lämnar ersättningen är att de avlidit.

Förmånerna inom föräldraförsäkringen, till exempel barnbidrag, ökar i stabil takt vilket beror på befolkningstillväxt samt löneökning.

Aktivitets- och sjukersättning är den enda större förmånen som har en stabil minskningstakt, vilken beror på att nybeviljandet är lägre än antalet förmånstagare som fyller 65 och vilka då automatiskt lämnar ersättningen.

Fakta

Sjukpenningtalet: ersättningar som ingår är sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, exempelvis blir två dagar med halv ersättningen en nettodag.

Sjukpenning beviljas personer som har fått sin arbetsförmåga tillfälligt nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenning som kvarstår efter 14 dagar betalas ut av Försäkringskassan.

Barnbidrag och föräldraförsäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) är de två största anslagen inom utgiftsområde 12.

Sjukersättning beviljas de som är i åldrarna 30–64 år och som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga, det vill säga för all överskådlig framtid. Detta kallades tidigare förtidspension.

Aktivitetsersättning beviljas personer som är i åldrarna 19–29 år och som av medicinska skäl fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.


Tillbaka till pressmeddelanden