Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Ökade utgifter för föräldraförsäkringen visar ny prognos

28 oktober 2019

Under 2019 beräknas utgifterna för socialförsäkringen bli 219 miljarder kronor, för att sedan under en kommande treårsperiod öka successivt och år 2023 väntas utgifterna bli 223 miljarder kronor. Det största anslaget framöver väntas vara föräldraförsäkringen och det är framförallt inom detta anslag som utgifterna ökar.

Försäkringskassans största utgiftsposter

(Miljarder kronor)



Den största andelen av Försäkringskassans utgifter rör försäkringar och ersättningar till barn och familjer. Dessa väntas öka med 12 miljarder under en femårsperiod, från 87 miljarder år 2018 till 99 miljarder år 2023 – något som främst beror på att timlönerna och prisbasbeloppet ökar men även att antalet barn stiger. Barnbidrag och föräldraförsäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) är de två största anslagen inom detta område.

Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering uppgick till 37,5 miljarder kronor år 2018 och beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Sjukpenningutgifternas storlek beror i huvudsak på hur många sjukskrivningar som påbörjas och hur långa de blir. Båda dessa faktorer förväntas ha en stabil utveckling. Sjukpenningtalet beräknas minska svagt från dagens 9,5 nettodagar till 8,7 nettodagar 2023.

Antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta minska från 45,8 miljarder år 2018 till 36,8 miljarder 2023. Detta beror främst på att antalet person som lämnar sjukersättning till följd av att de uppnår ersättningens högsta tillåtna ålder förvänts öka samtidigt som en förhållandevis låg nivå av nya som beviljas ersättningen kvarstår.

Under prognosperioden förväntas utgifterna för assistansersättning vara stabila. Ökningen i ersättningen per timme och en svag ökning av det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad har en höjande effekt på utgiften. Däremot prognostiseras antalet mottagare minska under prognosperioden. Detta beror på att de som lämnar ersättningen är fler än antalet nya assistansmottagare. Den vanligaste orsaken till att mottagare lämnar ersättningen är att de avlidit.

Prognos

Fakta

Sjukpenningtalet: ersättningar som ingår är sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, exempelvis blir två dagar med halv ersättningen en nettodag.

Aktivitetsersättning beviljas de som är i åldrarna 19-29 år och som av medicinska skäl fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.

Sjukersättning beviljas de som är i åldrarna 30-64 år och som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga, det vill säga för all överskådlig framtid. Detta kallades tidigare förtidspension.

Sjukpenning beviljas de som har fått sin arbetsförmåga tillfälligt nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenning som kvarstår efter 14 dagar betalas ut av Försäkringskassan.

Statistik föräldrapenning (Excel)

Vänta barn-guiden

Tillbaka till pressmeddelanden