Sjukskrivning och sjukpenning

För att vara försäkrad för sjukpenning i Sverige måste man ha en inkomst från en arbetsgivare som har sin verksamhet i landet. Det innebär till exempel att den som bor i Danmark och arbetar i Sverige kan få sjukpenning när arbetsförmågan är nedsatt.

Sjukpenningen kan betalas ut med en fjärdedel, halv, tre fjärdedelar eller hel, beroende på hur mycket patienten kan arbeta.

Läkarintyg - ett av flera underlag

Från den åttonde dagen i en sjukperiod måste det finnas ett läkarintyg. Läkarintyget ska tydligt beskriva hur patientens sjukdom påverkar hans eller hennes förmåga att arbeta.

Ett läkarintyg ger inte automatiskt rätt till ersättning, utan är ett av flera underlag för Försäkringskassans bedömning av om sjukpenning kan betalas ut.

Läs mer

Försäkrad när du bor eller arbetar i Sverige - information för privatpersoner (pdf 88 kB, öppnar nytt fönster)

Sjukpenninggrundande inkomst - anställd - information för privatpersoner

Informationen i läkarintyget - DFA-kedjan

Sjukskrivning och utfärdande av läkarintyg är en del av patientens vård och behandling. Därför är det viktigt att läkaren lämnar rätt och relevant information i läkarintyget.

Utgångspunkten för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan är den så kallade DFA-kedjan:

Diagnos (fält 2 i läkarintyget) - vilken sjukdom patienten har
Funktionsnedsättning (fält 4 i läkarintyget) - vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.
Aktivitetsbegränsning (fält 5 i läkarintyget) - diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.

Socialstyrelsens beslutsstöd

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är indelat i två delar.

Den ena delen är av övergripande karaktär och kan sägas utgöra grunden för en god praxis vid all sjukskrivning.
Den andra delen innehåller specifika rekommendationer gällande sjukskrivning vid skilda diagnoser.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsens webbplats (www.socialstyrelsen.se, öppnar nytt fönster)

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning vid sjukskrivning (www.socialstyrelsen.se, öppnar nytt fönster)

Ordlista

Korta beskrivningar av vanliga begrepp om man blir sjuk.

Läs mer

Aktivitetsersättning - Ersättning från Försäkringskassan till dig som är 19–29 år, och har nedsatt arbetsförmåga därför att du är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel i minst ett år.

Karensdag - Den första dagen i sjukperioden, som du inte får någon ersättning för. Egna företagare kan välja att ha fler karensdagar.

Sjuklön - Den ersättning du som anställd får av din arbetsgivare de första 14 dagarna av din sjukperiod.

Sjukpenning - Ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Sjukpenning på normalnivå - Sjukpenning med normal ersättningsnivå vilket är lite mindre än 80
procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå - Sjukpenning som kan betalas ut till den som har en allvarlig sjukdom
när de vanliga sjukpenningdagarna har tagit slut.

Sjukpenning på fortsättningsnivå - Sjukpenning med lägre ersättningsnivå som kan betalas ut när de vanliga sjukpenningdagarna har tagit slut. Sjukpenning på fortsättningsnivå är ungefär 75 procent av den sjukpenning-
grundande inkomsten.

Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå - Sjukpenning som kan betalas ut till den som har en godkänd
arbetsskada, vårdas på sjukhus eller riskerar att allvarligt försämras om han eller hon arbetar eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Man kan också få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå om man på grund av sjukdom fått avgörande förlust av verklighetsuppfattningen.

Sjukersättning - Ersättning från Försäkringskassan till dig som är 30–64 år, och har nedsatt arbetsförmåga därför att du är sjuk eller har en funktionsnedsättning. Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel för överskådlig framtid.

Sjukperiod - Hela den tid som du inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom

Stäng