Privatperson

Tidig kommunikation och problemlösning hindrar smärtan

Örebro läns landsting
Projektledare: Professor Steven Linton
Örebro universitet

Olika psykosociala faktorer, både individuella och arbetsplatsrelaterade, är betydelsefulla för om personer utvecklar smärta och funktionsnedsättning på jobbet. Personer i riskzonen vidtar ofta åtgärder som hjälper på kort sikt men förvärrar dem på lång sikt.

Studien syftar till att implementera den teoribaserade behandlingen på arbetsplatser via företagshälsovården. 150 arbetstagare eller vårdsökande randomiseras till två olika grupper. En grupp får träning i kommunikation, målsättning och problemlösning, en annan får sedvanlig vård.

Patienter med utmattningssyndrom specialtränar minne och uppmärksamhet

Västerbotten läns landsting
Projektledare: Docent Lisbeth Slunga Birgander
Umeå universitet

När man drabbats av utmattningssyndrom kan man få problem med minne och uppmärksamhet. Det gör det svårare att gå tillbaka till arbetet. Det behövs metoder för att snabbare få tillbaka just de funktionerna.

Det primära syftet med studien är att utvärdera om tillägg av kognitiv eller fysisk träning till en multimodal basrehabilitering (BasRehab) kan ge förbättringar av kognitiv funktion och arbetsförmåga.

Cirka 140 patienter beräknas ingå i studien.

Vanlig multimodal behandling jämförs med Acceptansorienterad KBT på internet

Landstinget i Östergötland
Professor Björn Gerdle
Linköpings universitet

Multimodal rehabilitering rekommenderas idag för patienter med långvarig smärta. Men effekterna av rehabiliteringsprogrammen är inte helt optimerade.

Projektet innebär att ett väl fungerande multimodalt rehabiliteringsprogram jämförs med ett program som även har ett internetbaserat acceptansorienterat tillägg, vilket innebär att det är motivationshöjande inledningsvis och vidmakthållande avslutningsvis.

I projektet inkluderas ca 150 patienter i yrkesför ålder med långvarig smärta från nacke, skuldror och/eller ländrygg.

Läs mer:

Acceptansorienterad KBT-behandling via Internet

Synnedsattas smärta kan lindras genom ökad kroppskännedom

Örebro läns landsting
Docent Lars-Olof Lundqvist
Högskolan i Gävle

Personer som får en synnedsättning i vuxen ålder upplever ofta sänkt livskvalité. Många slutar med sina aktiviteter, blir försiktiga och börjar tillägna sig nya rörelsemönster - som i förlängningen kan ge ont i kroppen.  Synhjälpmedel innebär ofta ergonomiskt ogynsamma och statiska kroppsställningar som förvärrar.

I det här projektet ingår 80 personer med synnedsättning och smärta i nacke och axlar som deltar i sjukgymnastik för att öka kroppsmedvetande, kroppsbehärskning och rörelsemönster. Effekterna jämförs med en mängd olika utfallsmått härledda ur bland andra WHO:s ICF-modell.

Projektet ska utveckla en teoretisk modell för sambandet mellan närarbete, ögonbesvär och muskuloskeletala besvär.

The Clinical Kinematic Assessment Tool, ett särskilt IT-hjälpmedel för att följa rörelsemönster, kommer att användas.

Smärtpatienters arbetsförmåga kan öka med kanadensisk metod

Landstinget i Dalarna
Leg Sjukgymnast MSc Catarina Gustavsson
Mälardalens högskola

Smärtrehabilitering har i ett historiskt perspektiv till stor del varit smärtfokuserat. Forskning visar att smärtrelaterad aktivitetsbegränsning och nedsatt arbetsförmåga till mycket större del förklaras av psykologiska, sociala och arbetsrelaterade faktorer än av smärtintensiteten i sig.

Projektet ska i en randomiserad studie pröva ett behandlingsprogram för återgång i arbete, Aktivitets- och livsrollsorienterad arbetsrehabilitering. Behandlingsprogrammet har testats framgångsrikt i Kanada och anpassats till svenska förhållanden och svensk primärvård.

Behandlingsprogrammet inriktar sig mot psykosociala faktorer av betydelse för aktivitets- och arbetsförmåga och reducerar psykosociala hinder för återgång till arbete.

God pedagogik genväg till förbättrad arbetsförmåga

Landstinget i Kalmar och Jönköpings län
Med dr Kent-Inge Perseius
Högskolan i Jönköping

Rehabilitering ska utgå från individens behov och bygga på respekt för självbestämmande och integritet. Därför är det viktigt att rehabiliteringsaktörer bidrar till dialog och använder terapeutiska redskap som kan stärka och uppmuntra individen att återfå sin självkänsla och kunna formulera mål för sin arbetsåtergång.

Problembaserad Metod (PBM) är en pedagogisk metod som framgångsrikt använts för rehabilitering av personer med besvär från rörelseapparaten.

Att arbeta i grupp och tänka i pedagogiska banor har visat sig ha flera fördelar; deltagarna blir engagerade och aktivt styrande i sin egen rehabilitering snarare än passiva mottagare av information.

De arbetar, med stöd av handledare, mot egendefinierade förändringsmål som ska vara konkreta och välavgränsade. Projektet ska söka evidens för att PBM leder till ökad arbetsförmåga och därmed till ökad möjlighet till arbetsåtergång för personer med lätta och medelsvåra depressioner, ångestsyndrom och stress.

PBM jämförs då med traditionell kognitiv beteendeterapi i en randomiserad kontrollerad dualcenterstudie utifrån ”intention to treat”-principer, i Jönköpings- och Kalmar län omfattande 200 personer.

Fysträning och internetbehandling kan ge billigare rehabilitering

Stockholms läns landsting, Region Skåne, Landstingen i Kronoberg, Västermanland samt Blekinge
Projektledare: Docent Yvonne Forsell
Karolinska Institutet och Lunds universitet

Många som söker vård lider av mild till måttlig depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa.
Det behövs behandlingar i primärvården som är mindre resurskrävande men ändå effektiva. Projektet ska undersöka effekten av internetbaserad kognitiv terapi med rehabiliteringsfokus och fysisk aktivitet. Jämförelsegruppen får sedvanlig behandling.

Studien är en del av REGASSA som innefattar en samverkan mellan sju sjukvårdshuvudmän i Sverige och inkluderar 1080 patienter rekryterade från vårdcentraler i alla medverkande regioner.

När det gäller fysisk aktivitet är målet att undersöka verkningsmekanismerna samt vilken intensitet som krävs för att få effekter på sjukskrivning och arbetsfömåga vid psykisk ohälsa.

Studien kommer även särskilt studera de samhällsekonomiska konsekvenserna av patienternas återgång till arbete, förutom kostnader för hälso- och sjukvården, kommunerna och patienterna själva.