Hjälpfunktioner
Huvudmeny
Forskningsprojekt andra utlysningen
Vilken typ av träning
är bäst vid en whiplashskada?
Sörmlands landsting
Hälsouniversitetet
Linköpings universitet
Anneli Peolsson,leg sjukgymnast och docent, universitetssjukhuset Linköping
Har träning effekt på patienter med whiplashskada? Exakt hur ska träningen i så fall gå till? Vad tillför beteendemedicinska behandlingsmetoder?
Projektet jämför tre olika behandlingsmetoder vid whiplashskador:
- nackspecifik träning
- nackspecifik träning med kognitiv beteendeinriktning och
- fysisk aktivitet på recept, träning som inte är nackspecifik.
Forskarna söker faktorer som minskar smärtan och ger ökad funktion. I varje testgrupp ingår 100 patienter. I projektet används ultraljud för att studera aktiviteten i de djupa nackmusklerna.
Bakgrunden är att 30 000 personer om året drabbas av en whiplashskada. Omkring 15 000 får kvarstående besvär från nacken. Ofta leder besvären till nedsatt arbetsförmåga och kronisk smärta. Ofta mår de drabbade psykiskt sämre.
Utmattningssyndrom:
Kritiska funktioner
för tidig återgång i arbete
Västra Götalandsregionen
Institutet för Stressmedicin
Ingibjörg Jonsdottir, docent, utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.
Medelåldern på de som insjuknar i utmattningssyndrom är 43. De är ofta högutbildade eller ambitiösa.
Den genomsnittliga sjukskrivningstiden är två år.
Vad skiljer de som börjat arbeta efter två år från de som fortfarande är sjukskrivna?
Institutet för stressmedicin i Göteborg har behandlat patienter med uttalat utmattningssyndrom i flera år och har samlat data från över 500 patienter.
Projektet syftar till att tidigt identifiera de personer som riskerar att bli långvarigt sjuka och ge dem rätt behandling för en tidig och varaktig återgång i arbete. Behandlingarna ska kunna göras i primärvården.
Deltagarna i projektet testar bland annat mer fysisk aktivitet och sömnskola.
Kvinnor från Irak söker ofta vård
Södermanlands läns landsting
Mälardalens högskola
Viktoria Zander, leg sjukgymnast, forskarstuderande, Karolinska institutet
Varför har så många kvinnor som flytt till Sverige från Irak ont i kroppen? Vad är deras upplevelse kring orsakerna? Hur hjälper vi dem bäst? De frågorna har Viktoria Zander, sjukgymnast och doktorand, ställt sig.
Projektet består av fyra delar.
- Intervjuer med kvinnorna för att ringa in de upplevda orsakerna till smärtan.
- Belysa orsakerna ur ett medicinskt perspektiv.
- Ta fram ett instrument för att bedöma individuella behov av rehabilitering.
- Testa resultaten från delstudie ett och två i verkligheten genom en studie på vårdcentraler i Södermanlands läns landsting och Stockholms läns landsting.
Bakgrunden är att kvinnorna som flytt från Irak ofta bär på svåra krigsminnen, sorger och trauman. Det, tillsammans med svårigheterna det innebär att anpassa sig till ett nytt liv i ett främmande land, påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt. Många söker hjälp på vårdcentralen för smärta.
Stöd och samarbete
ger individen en skjuts
Region Skåne och Västra Götalandsregionen
Lunds och Göteborgs universitet
Ulrika Bejerholm, arbetsterapeut och docent, Lunds universitet.
Många med psykiska diagnoser saknar arbete, trots att arbete är viktigt för återhämtningen. Den här studien jämför en evidensbaserad arbetsrehabiliteringsmetod, IES, med traditionell arbetsrehabilitering. IES integrerar vård och arbetsrehabilitering i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Metoden går ut på att stötta de egna resurserna, den egna viljan och möjligheten att arbeta. Cirka 180 personer ingår i studien.
Här jämförs två kända metoder
Landstinget i Västernorrland
Linköpings universitet
Annika Ekeblad, leg psykolog, forskare, landstinget Västernorrland
Vilken effekt har behandling med antingen interpersonell psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi för vuxna patienter med måttlig depression?
Är den ena behandlingsmetoden bättre än den andra eller passar en viss behandling bättre för vissa patienter?
I projektet jämförs två försöksgrupper. En grupp får behandling med interpersonell psykoterapi och en annan grupp behandlas med kognitiv beteendeterapi . Hittills ingår cirka 20 patienter.
Som i alla REHSAM projekt är det återgång i arbete som är utfallsmått, vilket aldrig tidigare studerats.
PRIM-NET är
behandlarstödd självhjälp
Västra Götalandsregionen
Göteborgs universitet
Maria Eriksson, leg psykolog och forskningskoordinator, Västra götalandsregionen och Marie Kivi,leg psykolog och forskningskoordinator Västra götalandsregionen, forskarstuderande, Göteborgs universitet.
Fungerar kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet lika bra som den sedvanliga depressionsbehandling som ges på vårdcentraler?
Projektet testar behandlarstödd självhjälp enligt KBT för patienter med lätt till måttlig depression på vårdcentraler i Västra Götaland.
Tio till femton procent av alla patienter som uppsöker vårdcentral har en mild till måttlig depression och många får behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT).
Även internetbaserad behandling med KBT anses ge bra effekt men i Sverige har det inte tidigare forskats på hur effektiv internetförmedlad KBT är inom primärvården.
Hälften av de patienter som vill vara mer i projektet använder webbstödet Depressionshjälpen i maximalt tolv veckor. De har en arbetsbok och regelbunden telefon- och mejlkontakt. Hälften får vanlig behandling på vårdcentralen. Minst 140 och max 300 patienter bör ingå i projektet för att man ska kunna dra statistisk säkra slutsatser.
Ökar effekten om multimodal behandling kompletteras med ett webbaserat självhjälpsprogram?
Norrbottens läns landsting,
forsknings- och utvecklingsavdelningen Luleå Tekniska universitet.
Margareta Eriksson, leg sjukgymnast, forskningskoordinator,
Karin Zingmark, FoU-chef, Norrbotttens läns landsting.
Blir smärtlindringen effektivare om multimodal behandling kompletteras med webbstöd?
I det här projektet ingår cirka 170 personer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller rygg.
Alla deltagare erbjuds multimodal rehabilitering i primärvården på certifierade vårdcentraler. Multimodalrehabilitering innebär att patienten och exempelvis arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykolog eller läkare arbetar i team utifrån ett gemensamt mål. Deltagarna sätter egna mål tillsammans med teamet.
Hälften av deltagarna får därutöver också arbetsuppgifter via internet. Det är ett skräddarsytt självhjälpsprogram med kognitiv inriktning, speciellt utformat för människor med smärta. Programmet innehåller fakta, arbetsuppgifter, praktiska övningar och reflexionsövningar.
Med mindre resurskrävande behandlingar kan fler få hjälp
Landstinget i Östergötland,
Smärt- och rehabiliteringscentrum,
Linköpings universitet.
Björn Gerdle, klinikchef och professor i rehabiliteringsmedicin.
Att behandla smärta i multimodala team är resurskrävande och alla som behöver hjälp får inte det.
I det här projektet prövas en ny ansats där syftet är att hitta ett bra alternativ. Hälften av de 200 deltagarna behandlas med en variant av kognitiv beteendeterapi, Acceptance and Commitment behandling. De få studier som har gjorts tyder på att effekten på smärta kan vara god.
Den andra hälften genomför ett fysiskt träningsprogram som tidigare visat sig minska smärta. Frågan projektet kommer att kunna svara på är vilken av de två behandlingarna som är bäst.
| Försäkringskassan |  |
Socialförsäkringen | |
Kontakt
Telefon: 0771-17 90 00 |
|
Om webbplatsen |