Privatperson

Sjukersättning är en ersättning för dig som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Vem kan få sjukersättning?

För att få sjukersättning ska du vara 30–64 år.

Din arbetsförmåga ska stadigvarande vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag.

Hur ansöker jag om ersättning?

Om du vill ansöka om sjukersättning använder du en särskild blankett som du hittar längst ned på den här sidan. Du ska också bifoga ett läkarutlåtande.

Hur mycket får jag i ersättning?

Beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt kan du få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning.

Sjukersättning kan vara inkomstrelaterad eller i form av garantiersättning. 

Inkomstrelaterad ersättning

Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av den inkomst som vi beräknar att du troligen skulle ha haft om du hade fortsatt arbeta. Den kallas antagandeinkomst.

Garantiersättning

Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Förenklat kan man säga att du kan ha rätt till garantiersättning om

• du varit bosatt i Sverige när du fick den skada eller sjukdom som innebär att du uppfyller villkoren för att få sjukersättning eller aktivitetsersättning eller om
• du har minst tre års försäkringstid i Sverige. Din försäkringstid beräknas utifrån hur länge du har bott i Sverige.

Vilande sjukersättning – prova att arbeta eller studera

Under tiden du har sjukersättning kan du arbeta eller studera och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det kallas för vilande ersättning. Du måste ansöka om vilande ersättning innan du börjar arbeta. Läs mer under "Prova att arbeta eller studera" i vänstermenyn.

Ny utredning av arbetsförmågan vart tredje år

Din arbetsförmåga kan förändras. Under den tid du får sjukersättning som inte är tidsbegränsad kommer därför Försäkringskassan att göra en ny utredning vart tredje år för att ta reda på om du fortfarande har rätt till ersättning på samma nivå. Försäkringskassan kommer också att utreda om det har hänt något som gör att möjligheterna till rehabilitering har förbättrats.

Tidsbegränsad sjukersättning

Den tidsbegränsade sjukersättningen upphörde som ersättningsform från den 1 juli 2008. Om man redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller man sin ersättning resten av den period som beslutet gäller.

Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt när perioden tar slut, finns det övergångsregler som innebär att man, efter ansökan, kan få tidsbegränsad sjukersättning i ytterligare maximalt 18 månader dock längst till och med december 2012. Du kan prova på att arbeta eller studera under tiden.

Läs mer om vad som händer när tiden med tidsbegränsad sjukersättning tar slut:

Maximal tid i sjukförsäkringen

Anmäl alltid förändringar

Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning måste du anmäla förändringar till Försäkringskassan.

Läs mer

Om du har sjuk- eller aktivitetsersättning måste du anmäla om

• din arbetsförmåga förbättras
• du börjar arbeta
• du börjar arbeta mer än tidigare
• du fortsätter att arbeta efter att en period med vilande ersättning har tagit slut.
  

Du ska anmäla till Försäkringskassan innan du börjar arbeta, börjar arbeta mer eller fortsätter att arbeta efter att en period med vilande ersättning tagit slut. Om du inte anmäler förändringar kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar.

Stäng