Om aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Vem kan få aktivitetsersättning?

Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30. Som längst kan du beviljas aktivitetsersättning tre år i taget.

Din arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag.

Hur ansöker jag om ersättning?

Om du vill ansöka om aktivitetsersättning använder du en särskild blankett som du hittar längst ned på den här sidan. Du ska också bifoga ett läkarutlåtande.

Hur mycket får jag i ersättning?

Beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt kan du få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning.

Aktivitetsersättning kan vara i form av garantiersättning eller inkomstrelaterad ersättning.

Garantiersättning

Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

Förenklat kan man säga att du kan ha rätt till garantiersättning om

du varit bosatt i Sverige när du fick den skada eller sjukdom som innebär att du uppfyller villkoren för att få sjukersättning eller aktivitetsersättning eller om
du har minst tre års försäkringstid i Sverige. Din försäkringstid beräknas utifrån hur länge du har bott i Sverige.

Inkomstrelaterad ersättning

Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av den inkomst som vi beräknar att du troligen skulle ha haft om du hade fortsatt arbeta. Den kallas antagandeinkomst.

Kan jag få aktivitetsersättning när jag går i skolan?

Om du måste förlänga din skolgång på grund av en funktionsnedsättning kan du få aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar. Det gäller studier på grund- och gymnasieskolenivå.

Vi kan i vissa fall behöva ett intyg från skolan eller ett läkarutlåtande som visar att din förlängda skolgång beror på funktionsnedsättningen.

Du kan delta i aktiviteter

Under tiden du har aktivitetsersättning kan du också delta i olika aktiviteter. Aktiviteterna ska stödja dig i din utveckling och påverka din sjukdom eller din funktionsnedsättning på ett positivt sätt. De ska också bidra till att förbättra din arbetsförmåga.

Att delta i aktiviteter är frivilligt. Du behåller din ersättning även om du väljer att inte delta i några aktiviteter. Du kan få ersättning för vissa kostnader som du har i samband med aktiviteter som vi gemensamt har planerat för.

Du ansöker på blanketterna 5030 respektive 5040 som du hittar längst ner på sidan.

Vilande aktivitetsersättning

Under tiden du har aktivitetsersättning kan du arbeta eller studera och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det kallas för vilande ersättning. Du måste ansöka om vilande ersättning innan du börjar arbeta eller studera. Läs mer under "Prova att arbeta eller studera" i vänstermenyn.

Anmäl alltid förändringar

Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning måste du anmäla förändringar till Försäkringskassan.

Läs mer

Om du har sjuk- eller aktivitetsersättning måste du anmäla om

din arbetsförmåga förbättras
du börjar arbeta
du börjar arbeta mer än tidigare
du fortsätter att arbeta efter att en period med vilande ersättning har tagit slut.

Du ska anmäla till Försäkringskassan innan du börjar arbeta, börjar arbeta mer eller fortsätter att arbeta efter att en period med vilande ersättning tagit slut. Om du inte anmäler förändringar kan du bli skyldig att betala tillbaka pengar.

Stäng