Privatperson

Försäkringsanalys

Bakgrund

Innan vårdbidraget infördes juli 1964 fanns inga ersättningar eller förmåner för föräldrar till barn med funktionshinder under 16 år. Vuxna personer med funktionshinder kunde få förtidspension, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning. Att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras i samhället. Istället för att låta barnet växa upp på institution, var tanken att underlätta för föräldern att vårda barnet i hemmet. Därmed skulle barnet ges möjlighet till en god utveckling efter sin förmåga. Vårdbidraget skulle även bidra till att ersätta föräldrarna för förlorad arbetsinkomst och särskilda kostnader som barnets funktionshinder medförde. Vårdbidraget utgick med 50 procent av basbeloppet, vilket var samma belopp som den dåvarande invaliditetsersättningen till funktionshindrade över 16 år. Under 1980-talet utvecklades vårdbidraget.

År 1983 infördes en skattefri merkostnadsdel till vårdbidraget. Det hade konstaterats att det fanns kostnader som inte kopplades till vården av barnet, men däremot direkt till barnets sjukdom eller funktionshinder. En förälder kunde nu ersättas för kostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionshinder. Samma år infördes även flerbarnsprövning. Om det i en familj finns flera barn med funktionshinder eller sjukdomar, görs en bedömning av familjens totala situation. År 1988 tillkom förlängt vårdbidrag om barnet avled. Avlider ett barn vars förälder har vårdbidrag lämnas ett reducerat vårdbidrag längst till och med åttonde månaden efter dödsfallet.

Vårdbidragets nivåer har av olika orsaker utvidgats under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Från och med 1988 kan en fjärdedels vårdbidrag utbetalas och 1992 infördes tre fjärdedels vårdbidrag. Skälet till att införa tre fjärdedels nivå på vårdbidraget var det stora steget från ett halvt upp till ett helt vårdbidrag. Den som uppbar halvt vårdbidrag kunde inte få merkostnader täckta så länge det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas storlek inte räckte till helt vårdbidrag. Det innebar att en stor grupp av föräldrar inte fick ersättning för en betydande del av sina merkostnader eller ersättning för viss del av den särskilda tillsynen och vården. År 1992 infördes även merkostnadsersättning utöver helt vårdbidrag. Där tillsyns- och vårdbehovet för ett barn är så stort att det ensamt räcker för ett helt vårdbidrag kunde behov av ersättning för merkostnader inte tillgodoses. Den skattefria merkostnadsersättningen för vården av ett barn med stort vårdbehov och stora merkostnader reducerade tidigare ersättningen för själva vårdinsatsen. Detta påverkade också vårdarens pensionsgrundande inkomst negativt. För att komma tillrätta med detta infördes merkostnadsersättning utöver helt vårdbidrag.

Som ett led i att öka jämställdheten mellan föräldrar till barn med funktionshinder infördes år 1985 möjligheten att dela utbetalningen av vårdbidraget. För att en delning ska kunna ske måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet och båda föräldrarna måste ta del i barnets vård. Båda föräldrarna måste också
skriftligt begära att bidraget ska delas mellan dem.) Idag liksom tidigare är det dock främst mammor som tar ut vårdbidrag för sina barn. Om barnets behov av tillsyn och vård tillgodoseddes på annat sätt, t.ex. genom personlig assistans, kunde vårdbidrag inte betalas ut tidigare. Detta kunde skapa
vissa ekonomiska problem för föräldrar till barn med grava funktionshinder som hade behov av vård tillgodosett av annat samhällsstöd. De kunde inte kompenseras för de merkostnader barnets funktionshinder kunde medföra eftersom merkostnaderna enbart var inkluderade i vårdbidraget. För att komma till rätta med dessa problem infördes år 1998 ett merkostnadsvårdbidrag som innebär att föräldrar som har barn vars behov av vård och tillsyn är tillgodosett av annat samhällsstöd kan ersättas bara för merkostnaderna.

Antalet vårdbidrag har ökat sedan 1990. I en rapport från RFV ges ett antal förklaringar till ökningen. Exempelvis kan ökningen bero på en ökad kännedom om och en förbättrad utredningsmetodik kring barn med exempelvis autism och ADHD. Det kan innebära att fler barn kan komma att få vårdbidrag. En annan förklaring är att utvidgningen av vårdbidragets nivåer har lett till att fler barn har möjlighet att beviljas vårdbidrag. Av de barn som nybeviljas bidraget är majoriteten pojkar.

Barn som beviljas vårdbidrag

I augusti år 2007 beviljades vårdbidrag för ca 43 000 barn. Antalet har ökat kontinuerligt under den tid vårdbidraget funnits. Under de senaste åren har antalet ökat framför allt under 2003 på grund av att den övre åldersgränsen för stödet ändrades från 16 till 19 år den 1 januari detta år.

Andelen barn i befolkningen 0 till 19 år som mottog vårdbidrag var 2006 ungefär 2 procent. Det är en fördubbling av andelen sedan början av 1990-talet då det utbetalades vårdbidrag för knappt en procent av barnen i befolkningen i de åldrar som var berättigade till ersättning.

En del av ökningen av antalet barn som beviljas vårdbidrag beror på att födelsetalen var höga i början av 1990-talet men har även andra förklaringar. En är bland annat den ökade psykiska ohälsan bland barn vilket kan vara orsak till att antalet barn med psykiska funktionshinder som ges vårdbidrag ökat. Den uppmärksamhet som på senare år funnits kring barn med ADHD/DAMP, Aspbergers syndrom och autism har gjort att fler barn undersöks och får dessa diagnoser. Det gör i sin tur troligtvis att fler får information om samhällets stödformer, som till exempel vårdbidrag, vilket påverkar antalet som söker och beviljas ersättningen. Införandet av möjligheten att betala ut ¼ -dels vårdbidrag har bidragit till detta då de flesta barn med psykiska funktionshinder beviljas denna nivå. Observera att det inte finns någon inbördes rangordning mellan förklaringarna till ökningen. 1

1) Riksförsäkringsverket har i två rapporter analyserat vilka faktorer som påverkat utvecklingen av antalet barn som beviljats vårdbidrag:

Vårdbidragen ökar – en kartläggning av orsakerna. (RFV analyserar 2002:10) (pdf 371 kB, öppnar nytt fönster)

Ökning av antalet vårdbidrag – perspektiv från flera myndigheter. (RFV anser 2003:2) (pdf 293 kB, öppnar nytt fönster)

Flickor och pojkar med vårdbidrag

I augusti år 2007 var 63 procent av de barn som mottog vårdbidrag pojkar och 37 procent flickor. Könsskillnaderna kan till viss del förklaras av att pojkar i genomsnitt oftare har funktionshinder än flickor. Största skillnaden mellan könen finns i diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom där över 70 procent är pojkar. Denna grupp utgör knappt 40 procent av samtliga barn som beviljas vårdbidrag. I diagnosgruppen återfinns bland annat barn med olika hyperaktivitetsstörningar. Det finns inga tecken på att försäkringskassorna missgynnar flickor när de tar ställning till vårdbidrag men en förklaring till könsskillnaderna kan vara att flickor med psykiska funktionshinder upptäcks och diagnostiseras i sjukvården i mindre utsträckning än pojkar. 2

2) Se rapporterna:

Vårdbidragen ökar – en kartläggning av orsakerna. (RFV analyserar 2002:10) (pdf 371 kB, öppnar nytt fönster)

Ökning av antalet vårdbidrag – perspektiv från flera myndigheter. (RFV anser 2003:2) (pdf 293 kB, öppnar nytt fönster)

Diagram. Andel beviljade vårdbidrag för pojkar respektive flickor i augusti 2007. Fördelat på handläggande län.

Åldersfördelning för barn som beviljas vårdbidrag

Antalet barn som berättigar till vårdbidrag är störst i åldrarna 10 till 16 år.Under 2000-talet har åldersfördelningen förskjutits något uppåt i åldrarna.
Tabellen nedan visar också att det är i de åldrarna då störst andel av vårdbidragen utges för pojkar.

Tabell. Andel av de beviljade vårdbidragen som betalats ut för pojkar respektive flickor.

Mottagare av vårdbidrag

Antalet mottagare av vårdbidrag följer utvecklingen av antalet barn som beviljas vårdbidrag men är färre än dessa eftersom vissa familjer har flera barn som beviljas vårdbidrag. Om vårdbidrag söks för flera barn i samma familj så görs en sammanlagd bedömning av det behov föräldrarna har för vård och tillsyn av barnen.

I augusti år 2007 var antalet mottagare av vårdbidrag ca 40 000 varav 12,8 procent var män.

Det kan finnas ekonomiska skäl till fördelningen. Om kvinnans inkomst är lägre än mannens är det mer ekonomiskt fördelaktigt att hon är hemma istället för mannen eftersom vårdbidraget inte täcker hela den förlorade arbetsinkomsten. Det kan också handla om traditionella könsroller som visar sig i statistiken.

Utbetalda belopp

Storleken på vårdbidraget baseras på prisbasbeloppet och följer dess utveckling. Det gör att kostnaderna för vårdbidraget ökar i takt med att det förändras. Kostnadsökningen beror också på att antalet barn som beviljas vårdbidrag ökar.

Referensbibliotek

Läs mer om Vårdbidraget

Nedan ges ett urval av referenser till lagstiftning, allmänna råd samt andra publikationer som kan vara av relevens inom vårdbidraget. Referenserna gör inga anspråk på att vara heltäckande - annan relevant lagstiftning kan alltså förekomma.

Kort om de olika författningstyperna:

EG direktiv - skall implementeras i den inhemska lagstiftningen av medlemsstaterna.

EG förordningar - är direkt tillämpliga i alla EU:s medlemsstater efter det att de har trätt ikraft.

Lagar - Stiftas av Riksdagen och är tillämpliga efter ikraftträdandedatum.

Förordningar - Beslutas av regeringen och är tillämpliga efter ikraftträdandedatum.

Föreskrifter - Beslutas oftast av olika myndigheter och anger oftast mer i detalj hur en förordning eller lag skall tolkas och tillämpas.

Allmänna råd - Hjälper dig med tolkningen av föreskrifter eller förordningar etc. Dessa är inte tvingande men ger en god vägledning.

Lagar

Lag (1962:381) om allmän försäkring

Socialförsäkringslag (1999:799)

Lag (1998:703)om handikappersättning och vårdbidrag

Förordning (2000:1047) om handikappersättning och vårdbidrag

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Föreskrifter

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (FKFS 2010:32) om handikappsersättning och vårdbidrag.

Allmänna råd

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:15) om vårdbidrag.

Vägledning

Vägledning 2002:20 " 2004:7

Externa länkar

• Svenska diabetesförbundet om vårdbidrag
• Handikappförbunden om vårdbidrag
• Synskadades riksförbund om vårdbidrag
• Ansvarigt departement: Socialdepartementet

Sidansvarig: Niklas Löfgren försäkringsanalytiker