Underhållsstöd

Idag är: Ons 23 maj 2012

Presstjänst/Press office

Pressbilder

Pressmeddelanden

Debattartiklar

Kommentarer

Prenumerera på nyheter

Försäkringskassans organisation

Styrning och uppföljning

Remisser

Statistik och analys

Barn och familj
- Adoptionskostnadsbidrag
- Barnbidrag
- Bostadsbidrag
- Föräldrapenning
- Graviditetspenning
- Tillfällig föräldrapenning
- Underhållsstöd
Funktionshinder
Ohälsa
Sjukförmåner
Pension
Internationellt

Skriv ut

Statistikrapporter - officiell statistik

Bakgrund

Underhållsstöd för barn till särlevande föräldrar infördes år 1997 och ersatte då ett tidigare bidragsförskottssystem. Bidragsförskottet som infördes i slutet av 1930-talet skulle lindra de ofta svåra förhållanden som barn till ensamstående föräldrar levde under. Rätten till bidrag var behovsprövad mot moderns ekonomi till slutet av 1940-talet. Därefter ändrades reglerna så att barn till särlevande skulle garanteras ett generellt stöd upp till en viss nivå.

Underhållsstödet syftar till att garantera barn till särlevande föräldrar viss försörjning. Föräldrar är skyldiga att svara för underhåll för sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten gäller oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller på skilda håll och tills barnet fyllt 18 år eller tills de fyller 21 år om de inte avslutat grund- eller gymnasieskola dessförinnan. Vid en separation kan underhållsskyldigheten fullgöras genom att den förälder som inte bor med barnet betalar underhållsbidrag.

Föräldrarna kan själva komma fram till ett underhållsbidrag eller anlita ett juridiskt ombud för att få hjälp. Underhållsbidraget kan fastställas genom dom eller avtal. Ett annat sätt att fullgöra underhållsskyldigheten är att barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna, s.k. växelvist boende. Då är ingen av föräldrarna skyldig att betala underhåll. Av olika anledningar händer det att barn inte får något underhåll efter en separation. I sådana situationer finns underhållsstödet som ett yttersta ekonomiskt stöd för barnet.

För att hjälpa föräldrar att själva beräkna underhållsbidrag har Försäkringskassan information och ett beräkningsinstrument samt blanketter för avtal på Försäkringskassans hemsida.

Information om underhåll på Försäkringskassans hemsida

Reglerna i korthet

Underhållsstöd kan lämnas för barn när den bidragsskyldige föräldern underlåter att betala underhåll eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstöd. Detta gäller när föräldrarna lever åtskilda även om föräldrarna har gemensam vårdnad. Underhållsstöd lämnas också till barn där en förälder ensam adopterat ett barn. Underhållsstödet lämnas för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd lämnas till studerande barn i åldern 18 -20 år.

Det finns tre olika former av underhållsstöd:

Fullt underhållsstöd: Försäkringskassan betalar 1 273 kronor per månad och barn. Den bidragsskyldige föräldern återbetalar hela eller del av underhållsstödet till Försäkringskassan.
Utfyllnadsbidrag: Om den bidragsskyldige föräldern enligt Försäkringskassans beräkningar ska betala ett lägre återbetalningsbelopp än 1 273 kronor i månaden kan Försäkringskassan betala utfyllnadsbidrag upp till 1 273 kronor.
Underhållsstöd vid växelvist boende: Om barnet bor halva tiden (12-15 dagar per månad) hos var och en av föräldrarna kan de söka underhållsstöd vid växelvist boende. Stödet prövas mot den sökandes inkomst och kan högst uppgå till 636 kronor per barn och månad. Stödet fungerar indirekt som ett stöd till ensamstående låginkomsttagare med barn som bor växelvis. Någon återbetalningsskyldighet för det utbetalda stödet finns inte.

Om barnet har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet.

Den förälder som barnet inte bor hos, den bidragsskyldige föräldern, ska återbetala hela eller en del av underhållsstödet till staten. Återbetalningsbeloppet beräknas utifrån en viss procent av förälderns inkomst och antalet barn som den bidragsskyldige är försörjningsansvarig för, minus ett grundavdrag på 100 000 kronor. Den bidragsskyldige kan även ha rätt att göra avdrag från återbetalningsbeloppet när han/hon haft umgänge med sitt barn s.k. umgängesavdrag.

För bidragsskyldiga föräldrar med betalningssvårigheter finns möjlighet att ansöka om anstånd med betalning av underhållsstödsskuld. I vissa fall kan Försäkringskassan besluta att efterskänka skulden (eftergift).

Försäkringskassans hemsida - Om ni separerar

Aktuella frågor

Försäkringskassan har under 2010 genomfört en undersökning bland särlevande föräldrar i syfte att förbättra kunskapen om hur dessa föräldrar reglerar underhållet för sina barn, hos vem barnen bor, hur föräldrarnas samarbete fungerar och om det finns konflikter i frågor som rör barnens boende och underhåll. Undersökningen har genomförts i form av en telefonintervjuundersökning med 2 001 särlevande föräldrar, fokusgrupper med både särlevande föräldrar och med ungdomar som växt upp med särlevande föräldrar. Dessutom har intervjuer genomförts med handläggare av underhållsstöd hos Försäkringskassan. Undersökningen är den första som undersöker hur underhållet fungerar i praktiken för barn vars särlevande föräldrar inte reglerar underhållet genom Försäkringskassans underhållsstödssystem. Under avsnittet Försäkringsanalys nedan presenteras undersökningens viktigaste resultat, rapporten i sin helhet finns tillgänglig via länken nedan.

Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll (pdf 1 070 kB, öppnar nytt fönster)

Regeringen tillsatte i juni 2009 en utredning som har i uppdrag att se över hur särlevande föräldrar bland annat samarbetar i frågor som rör försörjning och omsorg om barnet samt hur föräldrarna väljer att fördela detta ansvar för barnet mellan sig. Utredningen ska också belysa vilka faktorer som påverkar ansvarsfördelningen mellan föräldrarna samt behovet av hjälp- och stödinsatser. Syftet med översynen är att skapa bättre förutsättningar för särlevande föräldrar att komma överens i frågor som rör försörjning av och omsorg av barnet. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2011. Mer information om utredningen finns på:

Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid särlevnad (www.sou.gov.se, öppnar nytt fönster)

Försäkringsanalys

I Sverige finns det närmare två miljoner barn under 18 år, av dessa har närmare en halv miljon särlevande föräldrar. Föräldrarna till dessa barn har separerat eller aldrig levt tillsammans. Att föräldrarna har separerat betyder inte att en förälders ekonomiska ansvar för barnet upphör. Grunden i lagstiftningen är att alla barn ska ha rätt till ekonomisk trygghet och det är föräldrarna som har det yttersta ekonomiska ansvaret för sina barn. Att föräldrarna separerar är den vanligaste orsaken till att ett barn skiljs från någon av sina föräldrar. Drygt 5 procent av alla barn bor aldrig med båda sina biologiska föräldrar under uppväxten. Det motsvarar ungefär 100 000 barn under 18 år. Ytterligare cirka 23 000 barn har en förälder som har avlidit. Risken för ett barn att vara med om att föräldrarna separerar ökade under 1980- och 1990-talet och minskade sen under 2000-talets början. Under de senaste åren har den trenden mattats av. År 2009 var knappt 51 000 barn med om att deras föräldrar separerade. Det är cirka 3 procent av alla barn med gifta eller samboföräldrar. Andelen barn med separerade föräldrar ökar ju äldre barnet blir. Drygt 90 procent av ettåringarna bor med båda sina föräldrar medan cirka 58 procent av 17-åringarna gör det.

Ungefär 45 procent av barnen med särlevande föräldrar får någon form av underhållsstöd från Försäkringskassan. I december 2010 fick cirka 223 000 barn någon form av underhållsstöd via Försäkringskassan. Den vanligaste formen av underhållsstöd är fullt underhållsstöd, det utbetalades för närmare 200 000 barn, motsvarande 90 procent av de barn som får underhållsstöd. Utfyllnadsbidrag utbetalades för drygt 3 800 barn, dvs. knappt 2 procent av barnen och underhållsstöd vid växelvist boende för drygt 19 200 barn, motsvarande 8 procent av barnen med underhållsstöd. Det genomsnittliga bidraget per barn och månad uppgick till 1 194 kronor under 2010. Av diagrammet nedan framgår att antalet barn med särlevande föräldrar ökar ju äldre barnen blir och även antalet barn med underhållsstöd.

Antal barn med särlevande föräldrar och antal barn med underhållsstöd

Sedan 1998 har antalet barn med fullt underhållsstöd minskat. Det finns flera orsaker till det. Den främsta är de låga födelsetalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Föräldraseparationerna minskade också mellan 1998 till 2006 för att sedan sakta börja öka igen. Det har dessutom blivit betydligt vanligare att barnen till särlevande föräldrar bor växelvist hos föräldrarna, då betalas i regel inget underhåll. Försäkringskassans arbete med att få föräldrarna att sköta underhållet direkt mellan sig kan också vara en bidragande orsak. Cirka 70 procent av de särlevande föräldrar som hade ekonomisk förmåga skötte under 2010 underhållet utan Försäkringskassans medverkan. Den förälder som barnet inte bor hos, den bidragsskyldige föräldern, ska helt eller delvis återbetala samhällets kostnader för det underhållsstöd som betalts ut för barnet. Den största andelen av de bidragsskyldiga är män, cirka 87 procent. Återbetalningsbeloppet beräknas som en viss procent av den bidragsskyldige förälderns inkomst. Minsta återbetalningsbelopp som kan fastställas sänktes från 100 kronor till 50 kronor från och med 1 februari 2006. Om månadsbeloppet per barn blir mindre än 50 kronor bortfaller betalningsskyldigheten.

Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken (Socialförsäkringsrapport 2008:11) (pdf 465 kB, öppnar nytt fönster)

Bidragsskyldigas återbetalningsbelopp beroende på årsinkomst

Diagrammet ovan visar att om en bidragsskyldig har ett barn som denne ska betala underhållsstöd för, så får den bidragsskyldige ett reducerat återbetalningsbelopp vid en årsinkomst som understiger cirka 210 000 kronor, vid två barn cirka 230 000 kronor, vid tre barn cirka 250 000 kronor osv. Att återbetalningen beräknas på detta sätt innebär att om återbetalningen ska bli lika hög som utbetalat belopp så skulle alla bidragsskyldiga med ett barn exempelvis behöva ha årsinkomster över 210 000 kronor. Detta är skälet till att utbetalat belopp är mer än dubbelt så stort som inbetalat belopp. De senaste fem åren har bidragsskyldiga betalat in mellan 1 och 1,3 miljarder kronor per år direkt till Försäkringskassan och cirka 400–500 miljoner kronor per år har betalats in via Kronofogdemyndigheten. Totalt utbetalades cirka 3,5 miljarder kronor i underhållsstöd under 2010 vilket innebär att av allt underhållsstöd som betalades ut återbetalades ca 45 procent. Återbetalningsgraden (exklusive inbetalningarna från kronofogden) av det debiterade beloppet ligger kring 70 % dvs. inbetalat belopp – debiterat belopp.

I Försäkringskassans rapport, Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll, som publicerades i mars 2011 redovisas en hel del uppgifter om särlevande föräldrar och deras barn. Nedan redovisas några av de viktigaste resultaten:

Det växelvisa boendet bland barn till särlevande föräldrar har ökat kraftigt, framför allt under de senaste åren. Cirka 40 procent av dessa barn bor nu så. Växelvist boende är nu den vanligaste enskilda boendeformen samtidigt som det är ungefär lika vanligt att barnen bor mest hos eller enbart med den ena föräldern, i regel mamman.
Växelvist boende är vanligast för barn i åldern 3 till 14 år. Många barn förändrar dock sitt boende under åren.
För de barn som bor växelvist fungerar föräldrarnas samarbete om barnet bättre än för de som bor huvudsakligen hos en förälder.
Särlevande föräldrar som delade föräldrapenninguttaget ganska lika har i högre utsträckning växelvist boende för sina barn jämfört med föräldrar där den ene tog ut merparten av föräldrapenningen.
Ju högre utbildning den särlevande föräldern har desto vanligare är det att barnet bor växelvist.
Flera socialförsäkringsförmåner såsom barnbidrag, flerbarnstillägg och vårdbidrag är inte anpassade för växelvist boende barn, de innehåller begränsningar när det gäller rätten att dela på förmånen.
Underhållsstödsnivån 1 273 kronor är starkt normerande även för barn vars föräldrar sköter underhållet utan Försäkringskassans medverkan.
Sambandet mellan föräldrarnas inkomster och storleken på barnets underhållsbidrag är mycket svagt.
Det råder olika uppfattningar hos föräldrarna huruvida den andra föräldern hjälper till ekonomiskt utöver det ordinarie underhållet. Bland de föräldrar som uppger att ekonomiska bidrag förekommer utöver underhållet så uppges dessa bidrag främst täcka kostnader för fritidsaktiviteter och klädinköp.
Många föräldrar tycker att underhållet bör vara mer anpassat efter föräldrarnas inkomster och barnets ålder.
Det finns en relativt stor andel barn som inte får något underhåll alls trots att de borde få underhåll.
Underhållsstödet fyller en viktig funktion för många föräldrar som är i konflikt med varandra och vars barn kanske inte skulle få något underhåll alls annars.
Många särlevande föräldrar saknar kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter de har i fråga om underhåll, vad barn kostar och skillnaden mellan underhållsstöd och underhållsbidrag. Föräldrarna efterlyser mer information och stöd samt hjälp med att beräkna underhållsbidrag.

Familjepolitikens betydelse för barnfamiljernas ekonomi

Försäkringskassan följer kontinuerligt genom olika indikatorer hur mycket den ekonomiska familjepolitikens förmåner betyder för barnfamiljernas ekonomi. Utöver familjepolitikens socialförsäkringsförmåner finns det även andra faktorer såsom offentligt subventionerad barnomsorg, skatter med mera som har påverkan på barnfamiljernas ekonomi. Indikatorerna visar att socialförsäkringsförmånerna bidrar till att höja den ekonomiska standarden i mer eller mindre omfattning för alla barnhushåll. För främst ensamstående med barn har familjepolitikens bidrag, särskilt de behovsprövade bidragen bostadsbidrag och underhållsstöd, stor betydelse för ekonomin. För ensamstående med ett barn utgjorde de olika familjestöden 14 procent av den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet under 2010, för ensamstående med två eller flera barn utgjorde familjestöden 27 procent. Sett under en längre period så har den ekonomiska familjepolitiken under de senaste 10 åren hela tiden haft störst betydelse för ensamstående med barn. Men trots det hade en stor andel, cirka 38 procent, av ensamstående hushållen med barn en låg ekonomisk standard under 2010. Denna grupp har ökat kraftigt under de senaste åren. Bland barnhushåll med utländsk bakgrund är andelen med låg ekonomisk standard högre än bland barnhushåll med svensk bakgrund. Bland barnhushåll med ensamstående utrikes födda föräldrar har andelen ökat kraftigt under 2000-talet och uppgick år 2010 till drygt 60 procent.

Ensamstående med barn har igenomsnitt lägre ekonomisk standard och en mer sammanpressad inkomststruktur jämfört med sammanboende med barn. Av Sveriges nästan 1,1 miljoner barnfamiljer är en fjärdedel familjer med ensamstående föräldrar. I dessa familjer finns närmare en halv miljon barn av de drygt 1, 9 miljoner barnen i åldern 0-17 år. Att växa upp med en ensamstående förälder är en situation som många barn kan befinna sig i under en kortare eller längre tid i sitt liv. Antalet barn som lever med en ensam förälder under delar av sin uppväxt är alltså långt fler än vad som framkommer vid en viss tidpunkt. De levnadsvillkor som gäller för dessa barn utgör därmed uppväxtvillkor för ett stort antal barn.

Läs mer i rapporten Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2010 (pdf 600 kB, öppnar nytt fönster)