Hjälpfunktioner
Huvudmeny
Bostadsbidrag
Bakgrund
Målet för bostadsbidraget har skiftat över tiden och har idag både bostads- och familjepolitiska syften. Det grundläggande målet är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Men även att skillnader i ekonomiska villkor mellan familjer med och utan barn ska minska, inom ramen för den generella välfärden.
Reglerna i korthet
Bostadsbidraget riktar sig till barnfamiljer och ungdomar utan barn mellan 18 och 29 år. För att få bostadsbidrag måste man vara folkbokförd och bo i Sverige.
Storleken på bidraget beror på flera faktorer såsom
- antal personer i hushållet
- hushållets inkomst och förmögenhet
- bostadskostnaden och bostadsytan
Bostadsbidraget består av olika delar, ett bidrag till bostadskostnader, ett särskilt bidrag för hemmavarande barn och umgängesbidrag för barnfamiljer som får bostadsbidrag och har barn som tidvis bor i hushållet. Det särskilda bidraget för hemmavarande barn varierar med antalet barn och är för 1 barn 950 kronor, 2 barn 1 325 kronor och 3 barn 1 750 kronor. Umgängesbidraget uppgår till 300 kronor för 1 barn, 375 kronor för två barn och 450 kronor för tre eller flera barn. Beloppen gäller om föräldern enbart har umgängesbarn. En förälder som har både hemmavarande och umgängesbarn får i första hand särskilt bidrag och 75 kronor för varje umgängesbarn men för maximalt tre barn totalt. Ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år kan endast för bidrag till bostadskostnader.
Bidraget för bostadskostnader baseras på den kostnad som den sökande har vid ansökningstillfället och utbetalas inte för bostadskostnader som är lägre än 2 000 kronor per månad. Den bidragsgrundande bostadsytan är begränsad. Bostadsbidraget är inkomstprövat, det gäller både bidraget för bostadskostnader och det särskilda bidraget för hemmavarande barn. För gifta och sammanboende med barn inkomstprövas bostadsbidraget individuellt. Bidraget minskas om årsinkomsten överstiger 58 500 kronor för någon av personerna. För ensamstående med barn är motsvarande gräns 117 000 kronor. Gifta och samboende som tillsammans har en inkomst högre än 354 000 kronor kan inte få bostadsbidrag.
Sedan 1997 är bostadsbidraget preliminärt. Bidraget kan beviljas tidigast från och med ansökningsmånaden och som längst för tolv månader. Bidraget beräknas utifrån hela kalenderårets inkomst, som då anses lika fördelad på varje månad i kalenderåret. Det slutliga bostadsbidraget bestäms i efterhand när inkomsttaxeringen för året är klar, vilket innebär att det dröjer cirka två år innan det slutliga bidraget bestäms. Om hushållet fått får lågt preliminärt bidrag görs en tilläggsutbetalning och om det fått för högt preliminärt bidrag blir hushållet återbetalningsskyldigt. Tilläggsutbetalning och återkrav sker bara om skillnaden mellan slutligt och preliminärt bidrag är 1200 kronor eller mer.
Aktuella frågor
I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen att det särskilda bidraget inom bostadsbidraget ska höjas från 2012 för att stärka de barnfamiljer som har den sämsta ekonomin. Förslaget innebär att för ett barn höjs bidraget med 350 kronor till 1 300 kronor per månad, för två barn med 425 kronor till 1 750 kronor och för tre eller fler barn med 600 kronor till 2 350 kronor.
Försäkringskassan har under 2010 genomfört en undersökning bland särlevande föräldrar i syfte att förbättra kunskapen om hur dessa föräldrar reglerar underhållet för sina barn, hos vem barnen bor, hur föräldrarnas samarbete fungerar och om det finns konflikter i frågor som rör barnens boende och underhåll. Undersökningen har genomförts i form av en telefonintervjuundersökning med 2 001 särlevande föräldrar, fokusgrupper med både särlevande föräldrar och med ungdomar som växt upp med särlevande föräldrar. Dessutom har intervjuer genomförts med handläggare av underhållsstöd hos Försäkringskassan. Undersökningen är den första som undersöker hur underhållet fungerar i praktiken för barn vars särlevande föräldrar inte reglerar underhållet genom Försäkringskassans underhållsstödssystem.
Regeringen tillsatte i juni 2009 en utredning som har i uppdrag att se över hur särlevande föräldrar bland annat samarbetar i frågor som rör försörjning och omsorg om barnet samt hur föräldrarna väljer att fördela detta ansvar för barnet mellan sig. Utredningen ska också belysa vilka faktorer som påverkar ansvarsfördelningen mellan föräldrarna samt behovet av hjälp- och stödinsatser. Syftet med översynen är att skapa bättre förutsättningar för särlevande föräldrar att komma överens i frågor som rör försörjning av och omsorg av barnet. Utredningen ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2011. Mer information om utredningen finns på www.sou.gov.se/sarlevande.
Försäkringsanalys
Utgifterna för bostadsbidraget uppgick under 2010 till cirka 3,5 miljarder kronor. Det är en ökning med närmare fyra procent jämfört med 2009. Det totala antalet hushåll som någon gång under 2010 hade bostadsbidrag var cirka 238 000. Den allra största delen, cirka 177 000, utgjordes av barnhushåll, medan ungdomshushållen uppgick till cirka 61 000. Sedan regeln om inkomstavstämningar* infördes 1997 har mönstret varit att allt färre hushåll har haft bostadsbidrag år för år. Detta mönster har ändrats sedan 2009 då antalet hushåll med bostadsbidrag istället har ökat något.
Ökningen av antalet hushåll med bostadsbidrag står ungdomarna för medan bostadsbidragen bland barnfamiljhushållen minskar. Den troliga anledningen till denna förändring bedöms vara lågkonjunkturen samt dess effekt på sysselsättningen. Eftersom bostadsbidrag är en inkomstprövad förmån innebär en lägre sysselsättningsgrad att fler hushåll är berättigade till bostadsbidrag. Ungdomshushåll är känsligare för konjunktursvängningar än barnhushåll eftersom ungdomar i regel har en svagare förankring på arbetsmarknaden. Antalet barnhushåll med bostadsbidrag under 2010 var emellertid betydligt fler än antalet ungdomshushåll, cirka 177 000 jämfört med cirka 61 000. Barnhushållens genomsnittliga bostadsbidrag var också högre 2 048 kronor i jämförelse med 789 kronor för ungdomar. Det innebär att förändringarna i antal ungdomshushåll endast har en mindre effekt på de totala utgifterna för bostadsbidrag.
Den i särklass största gruppen av bostadsbidragshushåll bor i hyresrätt, drygt 90 procent, cirka 5 procent av hushållen bor i bostadsrätt och 3 procent i småhus. Majoriteten, cirka trefjärdedelar, av bostadsbidragshushållen består av ensamstående hushåll.
Mer analys se Försäkringskassans prognoser (budgetuppföljningar)
Familjepolitikens betydelse för barnfamiljernas ekonomi
Försäkringskassan följer kontinuerligt genom olika indikatorer vilka effekter den ekonomiska familjepolitikens förmåner har för barnfamiljernas ekonomi. Utöver familjepolitikens socialförsäkringsförmåner finns det även andra faktorer såsom offentligt subventionerad barnomsorg, skatter med mera som har påverkan på barnfamiljernas ekonomi. Indikatorerna visar att socialförsäkringsförmånerna bidrar till att höja den ekonomiska standarden i mer eller mindre omfattning för alla barnhushåll. För främst ensamstående med barn har familjepolitikens bidrag, särskilt de behovsprövade bidragen bostadsbidrag och underhållsstöd, stor betydelse för ekonomin. För ensamstående med ett barn utgjorde familjestöden 14 procent av disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 2010, för ensamstående med två eller flera barn utgjorde familjestöden 27 procent. Sett under en längre period så har den ekonomiska familjepolitiken under de senaste 10 åren hela tiden haft störst betydelse för ensamstående med barn. Men trots det hade en stor andel, cirka 38 procent, av ensamstående hushållen med barn en låg ekonomisk standard under 2010. Denna grupp har ökat kraftigt under de senaste åren. Bland barnhushåll med utländsk bakgrund är andelen med låg ekonomisk standard högre än bland barnhushåll med svensk bakgrund. I barnhushåll med ensamstående utrikesfödda föräldrar hade drygt 60 procent en låg ekonomisk standard år 2010.
Ensamstående med barn har igenomsnitt lägre ekonomisk standard och en mer sammanpressad inkomststruktur jämfört med sammanboende med barn. Av Sveriges nästan 1,1 miljoner barnfamiljer är en fjärdedel familjer med ensamstående föräldrar. I dessa familjer finns närmare en halv miljon barn av de drygt 1, 9 miljoner barnen i åldern 0-17 år. Att växa upp med en ensamstående förälder är en situation som många barn kan befinna sig i under en kortare eller längre tid i sitt liv. Antalet barn som lever med en ensam förälder under delar av sin uppväxt är alltså långt fler än vad som framkommer vid en viss tidpunkt. De levnadsvillkor som gäller för dessa barn utgör därmed uppväxtvillkor för ett stort antal barn.
Mer om familjepolitikens betydelse för barnfamiljernas ekonomi (pdf 600 kB, öppnar nytt fönster)
Du kan läsa mer om bostadsbidrag här:
Information på Försäkringskassans hemsida
Instrument för beräkning av preliminärt bostadsbidrag
Bostadsbidrag till barnfamiljer 1991-2000 RFV Analyserar, 2001:14 (pdf 451 kB, öppnar nytt fönster)
* Bostadsbidraget reformerades 1997. Innebörden av reformen var bl.a. att ett nytt system för inkomstprövning infördes för att underlätta kostnadskontrollen. Systemet innebär att bostadsbidrag betalas ut löpande som ett preliminärt bidrag vilket baseras på en inkomst som den sökande själv uppskattar. Slutligt bidrag bestäms i efterhand utifrån taxeringen för varje kalenderår. Det infördes också ett tak för hur stor del av boytan som var bidragsgrundande. För makar och sammanboende i barnfamiljer infördes individuella inkomstgränser.
Kontakt
Presskontakt: 010-116 98 88 |
 |
Om webbplatsen |