Privatperson

Offentlighetsprincipen

Svensk rättsskipning och förvaltning präglas sedan lång tid av offentlighetsprincipen. Den innebär öppenhet. Genom öppenheten garanteras en fri samhällsdebatt. Offentlighetsprincipen är därför en viktig hörnsten i vår demokrati. Vad offentlighetsprincipen också slår fast är att samhällsorganens verksamhet ska ske under allmän insyn och kontroll.

Offentlighetsprincipen har mycket stor betydelse för myndigheternas kontakter med varandra och deras sätt att förhålla sig till medborgarna. Med myndighet menas ett organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Försäkringskassan är en statlig myndighet.

Rätt att ta del av allmänna handlingar

Offentlighetsprincipen förverkligas på olika sätt. Främst menas allmänna handlingars offentlighet, den så kallade handlingsoffentligheten. Bestämmelser om allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, TF. Enligt denna förordning har var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar. Naturligtvis omfattas svenska medborgare. Men denna rätt har i de flesta fall även utlänningar.

Handlingsoffentligheten är en del av yttrande- och informationsfriheten. Genom att allmänheten och massmedia har möjlighet att ta del av allmänna handlingar främjas ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i samhället.

Handlingsoffentligheten möjliggör även insyn i myndigheternas verksamhet. Det kan handla om att på olika sätt utöva kontroll men också att se hur effektiv en myndighets verksamhet är. Insynen är också viktig för att garantera enskildas rättssäkerhet.

Offentlighetsprincipen omfattar alla allmänna handlingar. I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om vilka slags handlingar som ska anses som allmänna och hur sådana handlingar ska tillhandahållas den som vill ta del av dem. Där finns även grundläggande bestämmelser om vilka begränsningar som får göras av handlingsoffentligheten. Du kan läsa mer om detta under länken Allmän handling.

För att skydda vissa väsentliga intressen finns det begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser om förbud att i vissa fall lämna ut en allmän handling, så kallad handlingssekretess, finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Yttrandefrihet och informationsfrihet

Som en annan yttring av offentlighetsprincipen kan man se yttrande- och informationsfriheten. Dessa grundläggande fri- och rättigheter är fastslagna i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen.

Rent generellt handlar yttrandefriheten om ”frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor”. Informationsfriheten ger ”frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden”.

Meddelarfrihet

Även offentliga funktionärer måste ges möjlighet att ta del i den allmänna debatten. Detta görs genom den så kallade meddelarfriheten. Med meddelarfrihet menas att en tjänsteman hos en myndighet har rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, däremot inte handlingar, för publicering i massmedia, till exempel en tidning. Den som lämnar ut uppgifterna har rätt att vara anonym och myndigheten får inte efterforska vem han eller hon är.

Det är viktigt att veta att meddelarfriheten är en rättighet men ingen skyldighet för en tjänsteman att lämna ut uppgifter. Det är tjänstemannen själv som får bedöma om han eller hon tycker att det är lämpligt eller försvarligt att förmedla uppgifter för offentliggörande.

Inskränkningar i meddelarfriheten finns i några fall som anges i tryckfrihetsförordningen och offentlig¬hets- och sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att meddelarfrihet inte gäller för växeltelefonister för vad de har hört under tjänsten. De har tystnadsplikt och får inte röja uppgifter. För dem gäller så kallad absolut sekretess.

Sekretess

Den som i sin anställning hos en myndighet eller som deltar i dess verksamhet har fått kännedom om en sekretessbelagd uppgift är skyldig att iaktta sekretess både under sin anställning och sedan han eller hon har slutat anställningen. Det gäller också de flesta uppdragstagare, till exempel tolkar och översättare.

Bestämmelserna om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen. Du kan läsa mer om detta under länken Sekretess.

Sekretess i socialförsäkringsärenden

För Försäkringskassan innebär offentlighets- och sekretesslagen bland annat att uppgifter om någons personliga förhållanden som finns i ärenden av olika slag är sekretessbelagda om det kan antas att personen som uppgiften handlar om lider men om uppgiften röjs. Det gäller även närstående till honom eller henne. Med närstående menas bland annat äkta make eller maka, sambo, barn och nära släktingar.

För att kunna avgöra detta måste Försäkringskassan göra en sekretessprövning.