Försäkringskassan redovisar nu på regeringens uppdrag fem nya uppföljningsrapporter om sjukförsäkringsreformen. De handlar om hur Försäkringskassan hanterar avslag och beviljande av fortsatt sjukpenning och sjukersättning, vilka försörjningskällor individen har efter sjukskrivning, hur kvaliteten är på arbetsgivarutlåtanden samt en uppföljning av reformen som ger möjlighet att arbete med bibehållen sjukersättning
– Detta är första gången vi nu kan presentera en mer heltäckande bild av hur Försäkringskassan tillämpar nya sjukförsäkringsregler. Resultaten indikerar att Försäkringskassan i stor utsträckning fattar beslut på tillräckliga underlag, särskilt i avslagsärenden. Resultaten visar också att tillämpningen inte är för restriktiv och att de intentioner som finns med regeländringarna i stort uppfylls, säger Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender.
Rapporterna om uppföljning att arbeta med bibehållen sjukersättning respektive försörjningskällor efter sjukskrivning är genomförda av Demoskop på uppdrag av Försäkringskassan.
Rapporten om kvaliteten på inkomna arbetsgivarutlåtanden har genomförts av granskare som är kunniga inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan.
Rapporterna om avslag och beviljande om sjukpenning och sjukersättning har genomförts som aktgranskningar av handläggare på Försäkringskassans lokala Försäkringscenter.
Nedan: Kort sammanfattning av respektive rapport med kontaktuppgifter.
Försäkringskassan redovisar resultatet av en granskning av kvaliteten på inkomna arbetsgivarutlåtanden.
Reglerna om att den försäkrade på begäran av Försäkringskassan ska lämna in ett utlåtande av sin arbetsgivare infördes den 1 januari 2009. Om Försäkringskassan bedömer att det finns behov av det ska myndigheten begära att en försäkrad som ansöker om sjukpenning lämnar in ett utlåtande från sin arbetsgivare. Utlåtandet från arbetsgivaren ska beskriva de möjligheter som finns på arbetsplatsen att ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga.
Studiens resultat visar att majoriteten av frågorna i arbetsgivarutlåtandet besvarats med god kvalitet av det stora flertalet arbetsgivare. Frågorna avseende tillfälliga arbetsuppgifter, underlättande av ordinarie arbete samt möjligheter till omplacering besvarades samtliga med god kvalitet i cirka 90 procent av utlåtandena. Vidare visar studien att det framförallt är frågan om den försäkrades ordinarie arbetsuppgifter som besvarats med bristfällig kvalitet.
Sammanfattningsvis är resultatet är positivt, men att den även visar att det finns behov av att se över utformningen av arbetsgivarutlåtandet. Studiens visar också att utlåtandet ger ett bra underlag för Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan.
Kontaktperson: Agneta Nilsson Engman tfn 010-116 96 32
Undersökningen visar att av 7 557 personer som ansökt om att få arbeta med steglös avräkning samt bibehållen rätt till sjukersättning är det 79 % som faktiskt arbetar. Av dessa arbetade 60 % även året innan regelförändringarna. Antalet arbetade timmar per vecka har i genomsnitt stigit från 14,2 innan ansökan till 17,5 timmar vid undersökningstillfället. Framförallt har antalet personer som arbetar 1-10 timmar i veckan samt 21 eller fler timmar ökat. Resultatet indikerar att personer som tidigare inte arbetade alls har börjat arbeta efter regelförändringarna och att personer som även tidigare arbetade har gått upp i arbetstid. Detta bekräftas också av att de som inte arbetade alls 2008 arbetade i genomsnitt 8,2 timmar per vecka vid undersökningstillfället och att en tredjedel (32 %) av de tillfrågade svarar att de har gått upp i arbetstid hos sin nuvarande arbetsgivare
Demoskop har också genomfört en uppföljning av kännedomen om de nya reglerna bland dem som inte ansökt om att få arbeta. Målgruppen för denna del var samtliga 399 905 personer som i september 2009 har sjukersättning tills vidare enligt de gamla reglerna som gällde till och med 30 juni 2008. Ett urval genomfördes och 1 279 personer valdes ut att delta i undersökningen.
Undersökningen visar att kännedomen om de nya reglerna är relativt hög bland dem som inte ansökt. 8 av 10 uppger att de innan intervjun gjordes kände till de nya reglerna om att arbeta. Nästan 6 av 10 har fått informationen om de nya reglerna via Försäkringskassans informationsbrev och 16 % fick information via Försäkringskassans faktablad.
Kontaktperson: Magdalena Brasch, tfn 010-116 9689
Demoskop har på uppdrag av Försäkringskassan genomfört en undersökning av försörjningskällor och sysselsättning för personer som efter 180 dagar avslutat en period med sjukpenning under maj 2009 och av dem som avslutat en period med tidsbegränsad sjukersättning under januari och februari 2009. Syftet med undersökningen är att följa upp vilken huvudsaklig försörjningskälla och sysselsättning individerna har en tid efter att de avslutat en period med sjukpenning respektive sjukersättning.
Undersökningen visar att det fem månader efter perioden då sjukpenningen avslutades är 69 procent som arbetar som anställda och 6 procent är egna företagare, 8 procent är arbetssökande eller är i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, 2 procent är åter sjukskrivna med ersättning från Försäkringskassan och 2 procent är sjukskrivna utan ersättning från Försäkringskassan. Detta ska jämföras med situationen innan sjukskrivningen då 90 procent var anställda och 7 procent drev eget företag.
Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning så är bilden något annorlunda. Endast 55 procent av dem arbetar idag som anställda. Det är 8 procent av gruppen som idag är sjuka utan ersättning från Försäkringskassan. Innan perioden med sjukersättning var det 85 procent av dem som var anställda och 5 procent som drev eget företag.
Kartläggningen av försörjningskällor visar att 77 procent av dem med avslutad sjukpenning har lön som anställd eller inkomst från eget företag idag. Innan perioden med sjukpenning var det 96 procent. Totalt sett är det bara 1 procent av dem med avslutad period med sjukpenning som helt eller delvis försörjer sig på försörjningsstöd idag.
Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det 63 procent som har lön som anställd eller inkomst från eget företag. Innan perioden med sjukersättning var det 90 procent. I denna grupp är det vid undersökningens tillfälle 5 procent som uppger försörjningsstöd som inkomstkälla
Kontaktperson: Magdalena Brasch, tfn 010-116 9689
I rapporten redovisas hur underlagen ser ut inför besluten om avslag och beviljad fortsatt sjukpenning. För att få fortsatt sjukpenning ska - enligt de regler som gäller till och med december 2009, finnas synnerliga skäl - dvs. att den försäkrade kan anses som mycket allvarligt sjuk.
Fortsatt sjukpenning innebär att sjukpenning betalas ut med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten även efter ett år. En person som får avslag på sin ansökan får, i de flesta fall, istället sjukpenning med 75 procent så kallad förlängd sjukpenning. Samtliga beslut som fattades under andra kvartalet 2009 har granskats och omfattar 2 750 ärenden varav 2 523 beviljade och 227 avslag.
Studien visar på att Försäkringskassan i mycket stor utsträckning fattar beslut på tillräckliga underlag i avslagsärendena. I några fall (där underlaget är tillräckligt) visar resultatet att kriterierna för fortsatt sjukpenning är uppfyllda trots ett avslagsbeslut. I de ärenden som beviljats fortsatt sjukpenning ligger huvuddiagnosen i närmare tre fjärdedelar inom diagnoskapitlet för tumörer.
Sammantaget indikerar resultatet att Försäkringskassans tillämpning inte är för restriktiv utan snarare att Försäkringskassan varit för ”generös” och ibland beviljat fortsatt sjukpenning trots att det inte funnits synnerliga skäl.
Kontaktperson: Magdalena Brasch, tfn 010-116 9689
Försäkringskassan har i rapporten redovisat skälen till beslut samt bakomliggande faktorer avseende diagnos, födelseland och vilken ersättning den försäkrade hade innan beslutet om sjukersättning enligt de nya reglerna från och med 1 juli 2008. Studien redovisar även hur underlagen ser ut inför ställningstagande av sjukersättning för beviljande respektive avslag. •De nya reglerna som infördes den 1 juli 2008 innebar skärpta krav för rätt till sjukersättning. Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt under all överskådlig tid. Urvalsramen för studien var samtliga beslut fattade av Försäkringskassan under perioden 1 april – 30 juni 2009 vilket motsvarade 10 911 ärenden. Aktstudien baseras på ett urval om 2 995 ärenden.
Studien visar på att Försäkringskassan i stor utsträckning fattar beslut på tillräckliga underlag i avslagsärendena. I några få fall där underlaget är tillräckligt visar resultaten på att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt trots ett avslagsbeslut. Detta resultat indikerar att Försäkringskassans tillämpning inte är för restriktiv.
Studien indikerar snarare att Försäkringskassan varit för ”generös” och beviljat sjukersättning trots att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt. Resultatet tyder på vissa svårigheter att avslå en ansökan där en försäkrad i många fall under flera perioder och under åtskilliga år har haft en ersättning från sjukförsäkringen. De nya skärpta reglerna i kombination med att många ärenden har sitt ursprung i och har handlagts enligt den tidigare lagstiftningen kan vara en möjlig förklaring till en mer generös tillämpning. Det kan även finnas en osäkerhet kring vad som avses med stadigvarande nedsatt.
Kontaktperson: Ingeborg Watz Forslund, 010- 116 9264